Svaret på Frankrikes begäran om hjälp från alla EU-länder i den militära kampen mot IS kom snabbt. Sverige och övriga länder svarade ja när Frankrike åberopade försvarsklausulen 42.7 i EU-fördraget.
Björn Fägersten är forskare vid Utrikespolitiska Institutets Europaprogram. Hans forskning berör europeisk integration, säkerhetspolitik och internationella institutioner. Han är tveksam till att Sverige nu kommer att skicka trupper till Syrien för att bekämpa IS.
- Nej, det kommer inte att ske med automatik. Först och främst får Sverige se vad det är för hjälp som Frankrike begär, säger han.
Björn Fägersten påpekar samtidigt att Sveriges regeringsförklaring innehåller bindande förpliktelser om Frankrike vill ha militär hjälp.
Så här sa statsminister Stefan Lövfen (S) förra året:
"Sverige ska inte förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett EU-land eller ett nordiskt land och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vårt land ska både kunna ge och ta emot stöd såväl civilt som militärt".
Enligt Björn Fägersten kan Sverige ändå inte tvingas ge ett militärt stöd. Kopplat till regeringsförklaringen skulle ett svenskt nej däremot kunna leda till att det politiska förtroendet minskar för vårt land inom EU. Björn Fägersten tror inte den situationen är aktuell i dagsläget:
- Frankrike är medvetet om att man måste respektera andra länders försvarspolitik, så det kan mynna ut i andra insatser för Sveriges del, säger han.
