– Det här är en dom riktad mot den arabiska minoriteten i Iran. Inte mot Sverige, säger han till TT.
Habib Chaab har både svenskt och iranskt medborgarskap. Han har anklagats av Iran för att ha agerat ledare för separatistgruppen ASMLA – bestående av Irans arabiska minoritet – och för att ha planerat och utfört bombdåd mot regimen.
I helgen kom nyheten att Irans högsta domstol har fastslagit dödsdomen mot honom.
Brottet han döms för är kamp mot den islamiska regimen, ett religiöst och allvarligt brott som ofta straffas med döden i landet.
– Domen var väldigt väntad. Nästan varje gång någon attackerar regimen så vet man att de tar revansch, säger Said Mahmoudi.
Inte markering mot Sverige
Domen kommer när relationerna mellan Sverige och Iran i det närmaste havererat. 2019 greps det iranske tidigare åklagarbiträdet Hamid Noury av svensk polis på Arlanda. Han dömdes i fjol till livstids fängelse och utvisning för grovt brott mot folkrätten och mord, för sin inblandning i avrättningar av politiska fångar i Iran 1988.
Ärendet ska avgöras i hovrätten till hösten.
Chaab, som levt flera år i exil i Sverige, kidnappades i Turkiet året efter att Noury greps.
Därför är det inte konstigt, enligt Said Mahmoudi, att vissa kopplar ihop händelserna. Men att domen mot Chaab är en markering mot Sverige är inte troligt, enligt honom.
– Det stämmer att det är en politisk dom. Men den är en markering mot hela den arabiska minoriteten i Iran, och framför allt mot organisationen ASMLA som Iran har terrorstämplat, säger han.
Lätt att skylla på
Den arabiska minoriteten finns i huvudsak i den västra delen av Iran.
Gruppen har förföljts och diskriminerats ända sedan revolutionen 1979, säger Said Mahmoudi, och har varit öppet kritisk mot regimen sedan dess.
– Med all rätt. De behandlas som andra klassens medborgare, säger han.
Gruppen är i huvudsak sunnimuslimer, i likhet med exempelvis kurder, och till skillnad från den shiamuslimska regimen.
Ett av de brott som Chaab döms för, och det som troligen väger allra tyngst, är en attack mot en militärparad 2018 där flera ur Irans revolutionsgarde dödades.
"Mest korrupta rättsväsendet"
Regimen kände sig tvungen att agera för att visa sig stark, och det lättaste sättet att övertyga befolkningen, enligt Said Mahmoudi, var att skylla på just en terrorstämplad grupp i den arabiska minoriteten.
Om Chaab gjort sig skyldig till brott eller inte spelar mindre roll för utgången, enligt Said Mahmoudi.
– Rättsväsendet i Iran är det mest korrupta rättsväsendet i hela världen. Det styrs helt av den politiska ledningen. Anklagade får advokater tilldelade sig, marionetter som inte gör någonting, säger han.
Fakta: Avrättningar i Iran
Under januari och februari i år har Iran avrättat minst 94 människor, enligt Amnesty.
Enligt människorättsorganisationen Iran Human Rights har totalt 127 människor avrättats hittills under 2023.
Det är en stor ökning av genomförda dödsdomar jämfört med samma period förra året. Under hela 2022 avrättades över 500 människor.
Iran avrättar näst flest människor i världen, efter Kina. Avrättningarna föregås ofta av skenrättegångar. Den tilltalade får sällan möjlighet att försvara sig med en advokat och har ofta utsatts för tortyr. Framtvingade erkännanden är vanliga. Avrättningarna sker ofta genom hängning, ibland offentligt.
Källa: Amnesty International och Iran Human Rights
Fakta: ASMLA
ASMLA står för Arab struggle movement for the liberation of Ahwaz.
Gruppen har sedan millennieskiftet kämpat för självständighet för den arabiska minoriteten i Iran. Gruppen är terrorstämplad av den Iranska regimen och anklagas för inblandning i flera blodiga attentat. Mest känd är attacken mot en parad i staden Ahvaz i sydvästra delen av landet 2018 som krävde över över ett dussin dödsoffer, varav flera barn. ASMLA förnekar inblandning.
Under rättegången mot Habib Chaab, som pekats ut som ledare, har åklagaren hävdat att Irans ärkefiender Israel och Saudiarabien stödjer ASMLA. De anklagar också Danmark och Belgien för att skydda medlemmar.
Irans arabiska minoritet finns främst i oljerika Khuzestanprovinsen. Regionen är trots sina naturtillgångar mycket outvecklad och kämpar med både ekonomiska och politiska problem.
Källa: BBC