Dykningarna gjordes i september 2019 vid den plats i Östersjön där Estonia gick under 25 år tidigare. Filmteamet, som leddes av journalisten Henrik Evertsson, sänkte ner en dykrobot till vraket.
För detta åtalades Henrik Evertsson och hans kollega, vrakexperten Linus Andersson. De var de enda svenskarna ombord på fartyget som roboten utgick från.
De åtalade har nekat till brott och bland annat pekat på att de färdades från Tyskland, med en tysk båt, och därmed ansåg sig stå under tysk lag. Den särskilda lagen om gravfrid vid Estonia har undertecknats av en rad länder runt Östersjön, men inte av Tyskland.
Känd svaghet
Göteborgs tingsrätt gör nu samma bedömning som filmteamet om detta. Den svenska lagen om gravfrid vid Estonia strider "mot folkrättens principer om att stater inte kan utöva makt över andra staters fartyg som befinner sig på öppet hav", skriver domstolen i ett pressmeddelande.
Rådman Robert Eneljung konstaterar att lagstiftaren haft som avsikt att lagen ska gälla alla, men påpekar att svagheterna i lagen uppmärksammades redan när den kom till.
Kammaråklagare Helene Gestrin hade yrkat på villkorlig dom och dagsböter för de åtalade. Hon har dock en viss förståelse för domen.
– Jag konstaterar att tingsrätten lägger fullt fokus där det ska vara, enligt min uppfattning, det vill säga på frågan om det ska vara tysk lag som gäller eller svensk Estonialag, säger Helene Gestrin.
"Behov att veta" avvisas
De åtalade har också hänvisat till yttrandefriheten, och ett behov att få veta mera om Estonias förlisning än den internationella haveriutredningen kom fram till.
– Vi hade ett behov av att göra just den här informationshämtningen, sade Henrik Evertsson när han förhördes under rättegången.
Men det resonemanget köper inte tingsrätten. Om dykarbetet gjorts från en svensk båt, hade männen blivit dömda. Den grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheten ger inte "någon form av carte blanche att straffritt begå straffbara gärningar", skriver rätten i sin dom.
Åklagaren har inte bestämt om hon ska överklaga.
– Jag får gå igenom domen nu, säger Helene Gestrin.
En nämndeman har en annan åsikt än tingsrättens majoritet. Han anser att de två åtalade gjort sig skyldiga till brott. Men nämndemannen vill ändå att filmteamet ska slippa straff, eftersom de inte rört något vid vraket eller inne i vraket – och samtidigt fått ett bildmaterial som gör att Estonias förlisning nu utreds på nytt.
Hittade okänt hål
Filmteamets bildmaterial ingick i dokumentärserien "Estonia – fyndet som förändrar allt", som visades av Discovery i höstas.
Bilderna visar bland annat ett stort hål i färjans skrov, som tidigare inte varit känt. Dokumentären väckte stor uppmärksamhet.
Statens haverikommission ville se filmteamets bildmaterial, och fick göra det. Nu görs en ny granskning av färjekatastrofen.
Lagen om gravfrid vid Estonia förbjuder all dykverksamhet där, utom sådan som görs på uppdrag av en myndighet med syfte att täcka vraket eller undvika miljöskada.
Micke Larsson/TT
Jens Bornemann/TT
Fakta: Estoniakatastrofen
Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.
852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.
137 personer räddades.
Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.
Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.
Efter det att dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" sänts på Discovery har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.