Efter att Moderaterna försökt medverka till att fälla justitieminister Morgan Johansson tappar nu partiet i opinionen, enligt GP/Sifos väljarbarometer i juni.

Tappet från i maj är på 1,5 procentenheter och är statistiskt säkerställt. Enligt Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Sifo, kan det kopplas ihop direkt till misstroendeomröstningen.

– Vi såg en omedelbar reaktion på lägre tal för Moderaterna framför allt den veckan och ser en tydlig nedgång på grund av misstroendeomröstningen. Vi tolkar det som att det snarare blev en statsministerfråga, som snarare kopplades till Nato än till Morgan Johansson.

Det innebär att Moderaterna nu får 19,3 procent av väljarstödet, vilket är knappt lägre än valresultatet 2018. Samtidigt har gapet mellan Socialdemokraterna och Moderaterna växt och ligger på över 14 procentenheter.

– Gapet har ökat dramatiskt, konstaterar Toivo Sjörén.

Gapet ökar i storstäderna

Framförallt ökar gapet mellan de två partierna i samtliga storstäder. I både Göteborgsområdet och Stockholm är gapet runt tio procent, medan det är något lägre i Malmöområdet.

– Någonstans har Socialdemokraterna kopplat ett helt nytt grepp och Moderaterna har tappat ganska mycket, säger Toivo Sjörén.

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att det nu finns anledning för den moderata partiledningen att ta sig en rejäl funderare över var man lägger tonvikten i sitt budskap.

– Det som hörs mest är deras syn på brott och straff och migration och det är det man hela tiden kommer tillbaka till. Man har försöket hamra in det under en lång tid, men det lockar inte väljare, säger han.

Moderaterna har egentligen en bred palett av frågor, men det är inget som man aktivt lyfter fram i opinionsbildningen, menar Jonas Hinnfors. Enligt honom har Moderaterna slarvat bort det som egentligen lyfte Fredrik Reinfeldts nya Moderaterna: En syn på skatter och sysselsättning.

– Kritiker menar i dag att Reinfeldt gick för långt vad gällde migrationspolitiken, men mellan 2006-2010 var det den andra berättelsen om skatter och sysselsättning som gällde för nya Moderaterna.

– Genom att avstånd från de andra delarna så glömmer man också det som lyfte partiet till sitt bästa resultat i partiets historia. Det är förvånande att man inte försöker nå tillbaka dit.

Positiva nyheter för krispartierna

De andra två förändringarna i denna mätning, som också är statistiskt säkerställda, gäller mandatperiodens två krispartier: Liberalerna och Miljöpartiet.

Liberalerna är för första gången på lång tid ovanför riksdagsspärren och landar på 4,4 procent. Enligt Jonas Hinnfors kan skälet till detta vara att partiet inte längre visar upp sina interna bråk inför öppen ridå, vilket skedde under Nyamko Sabunis tid som partiledare.

– Med den nya partiledaren Johan Pehrson har det faktiskt försvunnit, i vart fall i den mån att det inte syns utåt, säger han.

Miljöpartiet ökar till 3,4 procent, vilket innebär att partiet fortfarande ligger under riksdagsspärren. Men det är fortfarande en ökning och det första positiva tecknet på en längre tid. Siffran innebär också att det nu inte är särskilt osannolikt att de gröna får stödröster som gör att de tar sig ovanför spärren.

– När man går in i en valrörelse så ställs väljare inför den hårda verkligheten om var man ska lägga sin röst och i det perspektivet är Miljöpartiet nu ett rödgrönt parti och då kan man få vissa stödröster, säger Jonas Hinnfors.

Läget är nu som sådant att det budgetunderlag som Magdalena Andersson har i dag samlar ihop en majoritet på 51 procent, med Miljöpartiet inräknat. Högersidan besående av Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har samtidigt 47,7 procent.

Enligt Jonas Hinnfors ska man tolka det som fördel för den rödgröna sidan.

– Regerandet sliter normalt på partier, väljarna vill ha någon att utkräva ansvar från och ur det perspektivet är det förbluffande bra siffror för Socialdemokraterna.

LÄS OCKSÅ: Dags att fokusera på sakpolitik, Kristersson

LÄS OCKSÅ:

TEXT

Följ

Etezaz Yousuf

[email protected]

Följ