Den 1 juli 2018 trädde samtyckeslagen i kraft. Det innebar bland annat att den som har sex med en annan person måste försäkra sig om att denne deltar frivilligt.
Dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) bedömde då att det skulle leda till att fler personer lagfördes – fem år senare visar det sig att så också har blivit fallet.
Enligt siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå) som SVT har begärt ut lämnades 839 våldtäktsåtal in till svenska tingsrätter förra året – samma år avkunnades 557 fällande domar. Det går att jämföra med 346 åtal 2017, året innan lagändringen – och 235 fällande domar.
– Så som lagstiftningen såg ut innan 2018 så kom man inte åt en stor del ofrivilliga sexuella handlingar. Då behövde man bevisa att det handlade om någon form av tvång, hot eller en särskilt utsatt situation – annars nådde man inte upp till rekvisitet för våldtäkt enligt den gamla lagen. Det var en inte helt ovanlig faktor för att en anmälan blev nedlagd då, säger Lars Lewenhagen, utredare på Brå.
Signalvärde ett av målen
Ett av de uttalade målen med lagändringen var att sända en tydlig signal, och etablera en ny norm för vad som är rätt och fel.
– Det är svårt utifrån vår horisont att säga någonting mer om signalvärdet än gemene man som följer samhällsdebatten, men det är klart att jag tror att det finns ett signalvärde här. Om man inte säger ja till en sexuell handling på ett eller annat sätt så är det våldtäkt – där går gränsen. Det leder i sin tur till fler anmälningar, säger Lars Lewenhagen.
2022 anmäldes 6 549 våldtäkter – att jämföra med 5 236 under 2017.
– Föreningen Storasyster har gjort undersökningar med folk som varit utsatta för sexualbrott. När de frågar om huruvida någon polisanmält eller inte var ett av de största skälen att inte anmäla att de inte trodde att det skulle leda någonstans och att de inte var säkra på att det räknades som våldtäkt. Om någon har haft sex med dig utan samtycke kan du nu anmäla och få upprättelse på rättslig väg.
Samtidigt som lagen ändrades infördes även brottsrubriceringen oaktsam våldtäkt där gärningsmannen inte haft uppsåt att våldta men varit grovt oaktsam. Mellan 2019 och 2022 har det inneburit drygt 100 fällande domar – vilket är drygt fem procent av samtliga våldtäktsdomar.
– Man förväntade sig att det skulle leda till fler åtal och domar. Men det är samtidigt svårt att bedöma de åtalen – åklagare åtalar sällan eller aldrig med det som förstahandsyrkande, säger Lars Lewenhagen.
LÄS MER:Sambons tortyr: Slag, våldtäkt och förnedring
LÄS MER:13-årig flicka försvann i Värmland – män döms för våldtäkter i Göteborg och Borås
LÄS MER:För domaren Patrik Claeson är hårdare straff inte lösningen
