Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Dyrt för borreliadrabbade

Tiotusentals svenskar smittas årligen av borrelia och antalet ökar. Vissa får ihållande besvär och lägger stora pengar på behandlingar som landstingen inte vill betala.

Nils Fridén blev biten av en fästing och smittades av borrelia 2008. Han fick då en veckas antibiotikabehandling. Borrelian tycktes först ha försvunnit, men sedan kom det nya, svårare symtom: Kraftig huvudvärk, skarpa smärtor i tänder och naglar, ledvärk, överkänslighet för ljus och ljud och extrem trötthet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Nils Fridén fick då ytterligare en kur.

– Problemet var bara att när jag slutade med antibiotikan så kom symtomen tillbaka. När jag kontaktade vården sade de att det var restsymtom som skulle klinga av.

Men han blev tvärtom sjukare.

– Till sist kunde jag nätt och jämnt ta mig upp ur sängen. Jag orkade ingenting längre, säger Nils Fridén.

"En vårdskandal"

Förekomsten av borrelia ökar i Sverige. I Finland, där det finns statistik, ökade de anmälda fallen med 60 procent mellan 2000 och 2010.

Majoriteten av de som drabbas får hudborrelia, som oftast kan botas med en kortare behandling. Enligt Läkemedelsverket försvinner infektionen efter två–tre veckor med antibiotika. Men det finns patienter som liksom Nils Fridén drabbas av ihållande problem.

Att längre antibiotikakurer skulle ha en effekt på dessa besvär är kontroversiellt och inte bevisat, enligt Läkemedelsverket. Patienter får därför inte sådan behandling betald av sitt landsting.

Enligt patientföreningen för TBE och borrelia "pågår en vårdskandal i det tysta". Föreningen anser att behandlingen borde vara längre och mer aggressiv.

Många svenska patienter bekostar själva behandling i bland annat Tyskland. Där erbjuder flera kliniker längre antibiotikabehandling som många anser sig bli bättre av.

– Många griper väl det halmstrået, jag har full respekt för det, men det är svårt för sjukvården att ställa upp på sådant som inte har någon bevisad effekt, säger Lars Lindqvist, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet.

Belånat bostaden

Nils Fridén beslöt sig för att ta chansen. Under två månader genomgick han en antibiotikakur vid en tysk klinik. Så småningom klingade värken av och han uppfattade sig själv som symtomfri. Men när han avbröt kuren blev han sjukare igen.

Nils Fridén har nu fått en remiss av en läkare för att få dagliga antibiotikadoser intravenöst på en svensk privatklinik. Han anser att behandlingen gör att han slipper värken och han jobbar nu halvtid. Men doserna kostar flera hundra kronor per dag, vilket han och den handfull patienter som genomgår liknande behandling vid kliniken betalar ur egen ficka.

För att ha råd med medicinerna har han belånat sin lägenhet med flera hundra tusen kronor. Hur länge behandlingen ska pågå vet han inte.

– Det är självklart inte roligt, men när det handlar om att få en bättre livskvalitet tycker jag att det är värt det, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.