Nils Fridén blev biten av en fästing och smittades av borrelia 2008. Han fick då en veckas antibiotikabehandling. Borrelian tycktes först ha försvunnit, men sedan kom det nya, svårare symtom: Kraftig huvudvärk, skarpa smärtor i tänder och naglar, ledvärk, överkänslighet för ljus och ljud och extrem trötthet.
Nils Fridén fick då ytterligare en kur.
–Problemet var bara att när jag slutade med antibiotikan så kom symtomen tillbaka. När jag kontaktade vården sade de att det var restsymtom som skulle klinga av.
Men han blev tvärtom sjukare.
–Till sist kunde jag nätt och jämnt ta mig upp ur sängen. Jag orkade ingenting längre, säger Nils Fridén.
"En vårdskandal"
Förekomsten av borrelia ökar i Sverige. I Finland, där det finns statistik, ökade de anmälda fallen med 60 procent mellan 2000 och 2010.
Majoriteten av de som drabbas får hudborrelia, som oftast kan botas med en kortare behandling. Enligt Läkemedelsverket försvinner infektionen efter två–tre veckor med antibiotika. Men det finns patienter som liksom Nils Fridén drabbas av ihållande problem.
Att längre antibiotikakurer skulle ha en effekt på dessa besvär är kontroversiellt och inte bevisat, enligt Läkemedelsverket. Patienter får därför inte sådan behandling betald av sitt landsting.
Enligt patientföreningen för TBE och borrelia "pågår en vårdskandal i det tysta". Föreningen anser att behandlingen borde vara längre och mer aggressiv.
Många svenska patienter bekostar själva behandling i bland annat Tyskland. Där erbjuder flera kliniker längre antibiotikabehandling som många anser sig bli bättre av.
–Många griper väl det halmstrået, jag har full respekt för det, men det är svårt för sjukvården att ställa upp på sådant som inte har någon bevisad effekt, säger Lars Lindqvist, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet.
Belånat bostaden
Nils Fridén beslöt sig för att ta chansen. Under två månader genomgick han en antibiotikakur vid en tysk klinik. Så småningom klingade värken av och han uppfattade sig själv som symtomfri. Men när han avbröt kuren blev han sjukare igen.
Nils Fridén har nu fått en remiss av en läkare för att få dagliga antibiotikadoser intravenöst på en svensk privatklinik. Han anser att behandlingen gör att han slipper värken och han jobbar nu halvtid. Men doserna kostar flera hundra kronor per dag, vilket han och den handfull patienter som genomgår liknande behandling vid kliniken betalar ur egen ficka.
För att ha råd med medicinerna har han belånat sin lägenhet med flera hundra tusen kronor. Hur länge behandlingen ska pågå vet han inte.
–Det är självklart inte roligt, men när det handlar om att få en bättre livskvalitet tycker jag att det är värt det, säger han.
Hudborrelia, Erythema migrans, är den vanligaste typen av borrelia i Sverige. Den yttrar sig allra oftast i form av en oval hudrodnad som expanderar i storlek och som ofta kliar.
Vanligaste tidpunkten för diagnos av hudborrelia är cirka 14 dagar efter bettet, men inkubationstiden varierar mellan 1–90 dagar.
I 10–15 procent av fallen är hudborrelia även förenat med andra symtom som led- och muskelvärk, huvudvärk, trötthet och feber.
Neuroborrelios är den näst vanligaste typen. I typfallet uppträder symtomen fyra till åtta veckor efter fästingbettet.
De allra vanligaste symtomen för neuroborrelios är ansiktsförlamning, hjärnhinneinflammation och nervinflammation.
Källa: Läkemedelsverket (TT)
Det bästa sättet att undvika fästingbett är att bära heltäckande kläder när man vistas i fästingens favoritterräng, alltså högt gräs och tät vegetation.
Myggmedel med DEET hjälper också till att hålla fästingar borta.
Efter utevistelser i fästingtäta områden bör man kontrollera så att inga fästingar bitit sig fast.
Mest drabbat av fästingar är Sveriges södra och mellersta delar samt Östersjö- och Bottenhavskusten.
Genom att ta bort eventuella fästingar så snart som möjligt, helst inom 24 timmar, minskar risken för att smittas av borrelia.
Den som misstänker borreliasmitta och till exempel märker av eksem eller rodnad kring bettet bör uppsöka läkare.
Källa: Läkemedelsverket
Varje år insjuknar uppskattningsvis 5000–10000 svenskar i olika typer av borreliainfektioner.
Eftersom borrelia inte är en anmälningspliktig sjukdom i Sverige finns det ingen statistik.
1995 uppskattades antalet borreliafall i Sverige till 5000. 2005 talade forskning för att det var cirka 10000 borreliafall i Sverige årligen.
De vanligaste typerna i Sverige är hudborrelios och neuroborrelios. 72 procent drabbas av hudborrelios, medan 16 procent drabbas av neuroborrelios.
I länder där det förs statistik över antalet som insjuknat i borrelia märks en tydlig ökning. I Finland var antalet fall 345 stycken 1995. År 2000 hade antalet fall ökat till 895, 2005 till 1236 och 2010 till 1442 fall.
Källa: Läkemedelsverket, Försäkringskassan, Johan Lundberg, CDC, THL (TT)
