Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
På flera håll i Sverige innehåller dricksvattnet för höga halter av PFAS, enligt en ny undersökning av Naturskyddsföreningen. Arkivbild.
På flera håll i Sverige innehåller dricksvattnet för höga halter av PFAS, enligt en ny undersökning av Naturskyddsföreningen. Arkivbild. Bild: CHRISTINE OLSSON/TT

Dricksvatten klarar inte skärpt PFAS-gräns

Drygt två miljoner svenskar bor i områden där dricksvattnet inte skulle klara det skärpta gränsvärde för miljögiftet PFAS som den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har tagit fram. Det visar en undersökning som Naturskyddsföreningen har gjort.

I september tog den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) fram nya hälsobaserade gränsvärden för PFAS, som innebar en kraftig sänkning. Än så länge har dock inte Livsmedelsverket justerat de så kallade åtgärdsgränserna för PFAS i dricksvatten i Sverige.

Nu har Naturskyddsföreningen undersökt vad det skulle innebära för dricksvattnet i Sveriges 20 största städer och ett antal mindre orter om de svenska åtgärdsgränserna i Sverige skärps i linje med EFSA:s nya gränsvärden.

Resultatet visar att 16 av de totalt 42 undersökta platserna har en eller flera vattentäkter där halten av PFAS överskrider EFSA:s gränsvärde. På ytterligare nio platser är halterna så höga att gränsvärdet överskrids när även PFAS från mat och luft räknas med.

"Misstänkt länge"

Sammanlagt handlar det om vattentäkter som försörjer mer än två miljoner människor med dricksvatten, enligt Naturskyddsföreningens beräkningar.

– Tyvärr bekräftar det här vad vi har misstänkt länge, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén till TT.

Hon understryker att det inte innebär en akut fara för dem som bor i dessa områden. Gränsvärdet beskriver den mängd man anses kunna få i sig varje vecka hela livet utan negativa hälsoeffekter.

– Det är inte så att man måste sluta dricka vattnet i morgon. Men på sikt kommer det att bli problem, så det kommer att krävas åtgärder för att rena vattnet, säger Lexén.

Den goda nyheten, tillägger hon, är att det är går att rena bort PFAS med kolfilter. Hon påpekar samtidigt att mätningar av både flaskvatten och exempelvis läsk visar på liknande halter av PFAS.

– Det här är ett problem som finns i hela miljön, eftersom det är gifter som i princip aldrig bryts ned. Kranvattnet är inte sämre än flaskvatten eller läsk, säger Karin Lexén.

Vill se ett förbud

Förutom att sätta in reningsåtgärder vill Naturskyddsföreningen att Sverige går före och inför ett nationellt förbud mot dessa PFAS-ämnen. PFAS är en stor grupp ämnen som används för att skapa vattentåliga, smutsavvisande eller friktionsfria ytor, i till exempel stekpannor, kläder, möbler och skidvalla. Egenskaperna har även utnyttjats i brandskum, eftersom vissa typer av PFAS skapar hållbara bubblor.

– Det är väl det som har blivit mest uppmärksammat i Sverige, i till exempel Ronneby där dricksvattnet är förorenat för att försvaret länge använt brandskum i sina övningar. Liknande fall finns på många håll i Sverige, säger Karin Lexén.

Sverige avvaktar

Sandra Strandh, som är statsinspektör på Livsmedelsverket, säger att Livsmedelsverket inväntar det omfattande dricksvattendirektiv som EU-kommissionen väntas presentera i december innan det blir aktuellt att justera åtgärdsgränserna för PFAS i Sverige. Direktivet kommer dock inte att innehålla EFSA:s skärpta gränsvärden, för de publicerades för sent för att formellt kunna tas med i EU-kommissionens förhandlingar, förklarar Sandra Strandh.

– Men varje medlemsstat har möjlighet att införa strängare nationella gränsvärden, och vår målsättning är att vi ska kunna införa strängare gränsvärden för de PFAS som är relevanta för svenska förhållanden.

Mitt emellan

När Livsmedelsverket gör sin sammanvägning hamnar åtgärdsgränsen därför sannolikt någonstans under EU-kommissionens dricksvattendirektiv, men ovanför strängare EFSA:s gränsvärden för PFAS.

TT: Vad säger du till alla som nu blir oroliga för att PFAS-halten kan vara ohälsosamt hög i dricksvattnet?

– Att man alltid kan lita på att det dricksvatten man dricker är säkert, så länge det uppfyller de krav som finns i dag för PFAS.

TT: Men du säger samtidigt att ni sannolikt kommer att sänka åtgärdsgränsen för PFAS?

– Ja, så kan det bli när vi har gjort vår sammantagna bedömning. När det kommer nya rön och ny vetenskap kan man behöva omvärdera. Men än så länge har jag inget att tillägga, mer än att dricksvattnet är säkert att dricka, säger Sandra Strandh.

Livsmedelsverket kommer att presentera ett nationellt gränsvärde för PFAS i svenskt dricksvatten senast två efter det att EU-kommissionen har lagt fram det nya dricksvattendirektivet inom EU, vilket alltså väntas ske nu i december.

Jörn Spolander/TT

Platser i Sverige där halten av PFAS i dricksvattnet överskrider EFSA:s gränsvärde.
Platser i Sverige där halten av PFAS i dricksvattnet överskrider EFSA:s gränsvärde. Bild: Johan Hallnäs

Naturskyddsföreningen har undersökt 260 analysrapporter från vattenverk på 42 platser i Sverige.

Undersökningen fokuserar på de fyra typer av PFAS (PFOA, PFOS, PFNA, PFHxS) som den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) inkluderar i sitt skärpta gränsvärde.

På 16 platser av de undersökta platserna finns en eller flera vattentäkter där halterna av PFAS i dricksvattnet är så höga att de överstiger vad EFSA anser vara säkert att få i sig totalt, när intag från vatten, mat och luft räknas samman:

Halmstad

Gävle

Sundsvall

Uppsala

Jönköping

Karlskrona

Båstad

Ockelbo

Ljungby

Västerås

Östhammar

Västra Skåne ( inkl.Malmö, Lund)

Stor-Stockholm

Östersund

Bräcke

Södertälje

På ytterligare nio platser ligger halterna av PFAS så pass nära gränsvärdet att det krävs åtgärder för att hamna på den säkra sidan, med tanke på exponering för PFAS även i mat och luft:

Gotland

Eskilstuna/Strängnäs

Norrköping

Lidköping

Hjo

Göteborg

Linköping

Skövde

Karlstad

Källa: Naturskyddsföreningen

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.

PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.

PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.

Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.

PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.

PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Till exempel påverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner och ger ett försämrat immunsvar på vaccinationer. Dessutom kopplas PFAS till ökad risk för vissa typer av cancer.

Foster, spädbarn och barn tycks vara extra känsliga för PFAS. Ämnena kan föras över via moderkakan och via amning.

Källor: Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket