Konstverket beskrivs som förhållandevis välbevarat och visar ett antal människor tillsammans med två olika sorters djur, samtliga målade i en mörkröd färg. Forskarna, som är verksamma vid olika universitet i både Indonesien och Australien, tolkar motivet som en jaktscen.
– Det går till och med att se vilka djuren är. Det är dels hängbukssvin, dels anoa som är en sorts buffel. Dessa arter finns fortfarande kvar i området, säger Lars Werdelin, professor vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Därutöver tycker sig forskarna också se att några av figurerna är avbildade som teriantroper, det vill säga som en blandning mellan människa och djur. Detta är dock en tolkning som Lars Werdelin inte köper förbehållsöst.
– Forskarnas tolkning är en spekulation god som någon. Visst, den ena bilden ser ut som en människa med en svans, men de andra är svåra att se, säger han.
Genom att datera sediment ovanpå målningen har forskarna konstaterat att målningen är minst 43 900 år gammal.
– De har använt sig av en välbeprövad metod, även om den har en felmarginal på ett par tusen år. Men det spelar ju ingen roll i det här sammanhanget, säger Lars Werdelin.
Yngre målningar
Målningen upptäcktes för ett par år sedan i en grotta på ön Sulawesi, men beskrivs nu för första gången vetenskapligt, i tidskriften Nature. Sulawesi ligger mitt i den indonesiska övärlden, söder om Filippinerna. Att så här gamla målningar hittas just i den här delen av världen är dock helt logiskt, enligt Lars Werdelin.
– Den moderna människan, Homo sapiens, kom mycket tidigare till östra Asien, än till Europa. I Australien finns fynd som är 60 000 år gamla, medan den moderna människan kom till Europa långt senare, för cirka 40 000 år sedan. I östra Medelhavet, i dagens Israel och Libanon, finns ännu äldre fynd. Där fanns det människor redan för 100 000 år sedan, säger han.
Följaktligen är de grottmålningar som har hittats i Europa, exempelvis de berömda målningarna i Lascauxgrottan i Frankrike, betydligt yngre. Dessa målningar har "bara" cirka 15 000 år på nacken.
Kalla Europa
På så sätt, menar Lars Werdelin, går fyndet i linje med de teorier som finns om hur vi människor vandrade ut ur Afrika och erövrade resten av världen.
– När människan kom upp till östra Medelhavet tycks hon ha stannat där en tid. Sedan gick de österut, längs kusterna, in i Asien och bort mot Australien. Först flera tusen år senare gick vi alltså in i Europa, säger han.
TT: Varför dröjde det så länge innan vi kom till Europa?
– I Europa fanns det neandertalare, men framför allt var det kallt. Det var ett glaciärmaximum vid den här tiden och mycket kallare än vad det är i dag, långt nere i Sydeuropa. Så innan de gick in i Europa måste de ha haft rejält med kläder.
De allra äldsta målningarna, däremot, finns i människans ursprungskontinent, Afrika, där forskarna hittat rester av klippmålningar som är cirka 70 000 år gamla.
Johan Nilsson/TT
Människosläktet Homo uppstod för cirka 2,8 miljoner år sedan i Afrika. Det härstammar från det äldre och mer primitiva släktet Australopithecus.
Den äldsta arten inom detta släkte antogs länge vara Homo habilis men fynd av en ännu äldre, icke namngiven art, har gjorts i Etiopien. Totalt har minst elva namngivna arter placerats i släktet, inklusive vår egen art, Homo sapiens.
När vår egen art kom till Europa för cirka 40 000 år sedan fanns det redan neandertalmänniskor, Homo neanderthalensis, där. Neandertalmänniskan fanns i Europa, Mellanöstern och delar av Centralasien. Arten separerade från vår egen art för drygt 750 000 år sedan, enligt de senaste rönen. Den dog ut för cirka 40 000 år sedan, det vill säga ungefär samtidigt som när Homo sapiens kom till Europa.
Källa: Nature och Science