SSAB:s masugn tronar över grundskolan. Den pensionerade läkaren Kerstin Rönnblom är på väg med sin hund i den riktningen. Ibland faller stoft från verksamheten över området, och då kan de boende få en lapp som ger en gratistvätt på en mack.
– I 40 års tid cyklade jag till vårdcentralen på Örnnäset. I början på 1980- och 1990-talen kände man verkligen när det var utsläpp. Det luktade svaveldioxid.
Som ung läkare gjorde hon en studie som visade en försämrad lungfunktion bland patienterna de dagar utsläppen var högre. Astmapatienterna stängde fönstren och höll sig inne de dagarna.
– Det har ju förbättrats något oerhört nu, säger hon.
Kläder blev svarta
Flera som bott i Svartöstaden länge vittnar om hur fingret kunde bli svart när man drog det över fönsterbrädan. Boven i dramat var stora malmhögar som tidigare förvarades utanför stadsdelen, men som numera flyttat längre in på industriområdet.
En kvinna på promenad med sin labrador berättar:
– Jag köpte rosa overaller till mina två döttrar. På hösten och våren när de var ute och klättrade i träden – Gud i himlen vad de såg ut – som sotarbarn. Det var ingen idé att tvätta, det var som olja.
– Men nu är det borta, det är jättefint nu. Vi älskar Svartöstaden, vi som valt att bo här.
På SSAB:s område, en bit bakom masugnen, ska en elektrisk ljusbågsugn ersätta masugn och koksverk. I tre veckor har bygget stått stilla sedan minst 20 arbetare blivit sjuka och tre kontorsarbetare på området har fått symtom.
Mimmi Lindfors Åknert är ute och går med 1,5-årige sonen Gunnar. Hon hoppas att SSAB-fallen inte utvecklas till en ”Erin Brockovich"-situation, syftandes på den juridiska kontoristen som drev ett amerikanskt miljöfall mot ett företag.
Men varken hon eller de boende hon pratat med är särskilt oroliga.
Oro för bromsning
Samtidigt känns sjukdomsfallen märkliga, och att ha ett litet barn har fått henne att reflektera.
– Jag har inte tänkt att det är ohälsosamt att bo nära en industri, men skulle det komma fram att det är minsta risk för honom skulle jag påskynda en flytt, säger hon.
Oron bland de boende gäller snarare hur problemen skulle kunna bromsa projektet.
– De måste hitta vad det var. För jag tror att alla här i Svartöstan är positiva till fossilfritt stål, man vill att SSAB ska få fortsätta, säger Kerstin Rönnblom.
Fakta: SSAB:s nya stålverk
Stålkoncernen SSAB, där svenska staten är största ägare via gruvjätten LKAB, bygger ett nytt stålverk i Luleå.
I september 2025 togs första spadtaget för ett nytt stålverk på Svartön i Luleå som ska ersätta bolagets befintliga masugn och koksverk.
Tekniken bygger på elektriska ljusbågsugnar där råvaran är stålskrot och järnsvamp (som i princip är förädlad järnmalmspellets där syret tagits bort med vätgas).
Det gör att stål kan tillverkas utan kol. När omställningen är genomförd beräknas den minska Sveriges totala utsläpp med 7 procent.
Fakta: Sjukdomsfall på SSAB
Sedan 3 april står arbetet med SSAB:s nya stålverk på Svartön i Luleå stilla, efter det att flera personer insjuknat på byggarbetsplatsen där det schaktas som förberedelse för pålning.
Den första fallet inträffade den 26 januari. Totalt rör det sig om cirka 20 anställda vid underleverantörer varav sju sökt vård. Ytterligare en arbetare misstänks ha blivit utsatt tidigare, vilket anmäldes förra sommaren.
Den 20 april uppvisade tre kontorsanställda som arbetade i tillfälliga lokaler på byggplatsen symptom.
Seko har lagt ett formellt skyddsstopp på arbetsplatsen.
Källa: SSAB
