Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Några av deltagarna i hijabuppropet. Övre raden: Anna Siekas, Gina Dirawi, Veronica Palm. Undre raden: Bilan Osman, Dona Hariri, Maja Dahl.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

De bär hijab för att visa solidaritet

På Twitter och Instagram, under hashtagen #hijabuppropet, vimlar det av bilder på kända och okända svenskar med sjalar lindade om huvudet. Syftet är att visa solidaritet med muslimska kvinnor som får utstå trakasserier för att de bär slöja.

Bland flera kända ansikten på Twitter syns bland annat Feministiskt Initiativs talesperson Gudrun Schyman, iklädd en vinröd huvudduk:

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Vi stöder uppropet eftersom en kvinna måste ha rätt att klä sig hur hon vill – i kort kjol eller i slöja – utan rädsla för att bli misshandlad, säger hon.

Den utlösande faktorn till hijabuppropet var misshandeln av en gravid, muslimsk kvinna i helgen. Enligt den misshandlade kvinnans väninna, som talat med Sveriges Radio, fick hon först sin hijab avsliten och sedan sitt huvud dunkat i en bil så att hon svimmade. Efter det har flera kvinnor vittnat om hur de regelbundet trakasseras för att de bär slöja.

Tidigare i sommar provade GP:s reporter, Valeria Helander, på att bära niqab, som till skillnad från hijaben täcker allt utom ögonen. Helander blev knuffad, fick glåpord kastade efter sig och blev ignorerad av butikspersonal. "Ta av dig skiten", sa en man. I samma reportage vittnar Shaista Khan från Hisings Backa om diskriminering, hot och våld som hon utsätts för till följd av sitt beslut att bära slöja.

- Våldet mot kvinnor, oavsett anledning, är ett gigantiskt säkerhetspolitiskt problem som totalt negligeras, säger Gudrun Schyman.

Initiativtagarna till hijabuppropet skriver i Aftonbladet att de vill att justitieministern Beatrice Ask (M) vidtar "åtgärder för att säkerställa att svenska muslimska kvinnor garanteras rätten till personlig säkerhet och religionsfrihet, utan att utsättas för verbala och fysiska attacker i det offentliga rummet".

Enligt Ask satsar polisen extra på hatbrott och Brottsförebyggande rådet har ett särskilt uppdrag att följa utvecklingen. Men hon vill ha mer information. Därför har Ask bjudit in initiativtagarna till hijabuppropet till ett möte under tisdagen.

- Jag tar de här kvinnornas synpunkter på väldigt stort allvar, säger hon till TT.

Beatrice Asks inbjudan mottogs dock svalt av Nabila Abdul Fattah och Foujan Rouzbeh, två av debattörerna som startade hijabupproret. I Aftonbladets tv-studio uttryckte de förvåning över att justitieministern först avböjde att möta dem i TV4 Nyhetsmorgon, dit hon var inbjuden, för att istället bjuda in till ett möte bakom stängda dörrar.

- Vi kommer givetvis att träffa henne, men vi kommer inte att nöja oss med det. Vi vill att hon vidtar åtgärder, säger Foujan Rouzbeh.

Men hijabuppropet har inte mottagits med öppna armar av alla. Hijaben anklagas av vissa debattörer för att vara en symbol för kvinnoförtryck, och således ses uppropet som ett försvar av detta förtryck. Och det är inte bara främlingsfientliga grupperingar som ger uttryck för den uppfattningen. Hanna Gabden, muslimsk feministisk debattör, säger till Aftonbladet att hon blev förbannad när hon hörde talas om uppropet.

- Jag ser slöjan som en kulturell, religiös, sexuell och politisk symbol. Absolut ska vi ha religionsfrihet, men hur många kvinnor väljer att beslöja sig själva? Det här befäster rasism, och gynnar dem som redan tar avstånd från islam och slöja, säger hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.