En utredare får 21 månader på sig att se över frågan om spårsäkring genom så kallad biometri, teknisk bevisning för identifiering av personer som finns i register. I dag finns en rad olika register, till exempel över DNA, fingeravtryck och signalement.
– Där finns vissa uppgifter om personer som är misstänkta eller dömda för brott. När man har säkrat spår efter ett brott söker man i de här registren och ser om man får träff. Men de regler som gäller på de här områdena börjar bli gamla och är inte optimala utifrån dagens möjligheter, säger inrikesminister Mikael Damberg.
Han menar att regeringen ser stora möjligheter att vässa registren och ge polisen mer kraftfulla verktyg i brottsbekämpningen.
Ska oftare få träff
Regeringen tillsätter därför en utredning som ska se över regelverket kring biometrisk bevisning.
– Lite förenklat handlar det om att polisen oftare ska få träff i registren när de har säkrat DNA, ansiktsbilder eller andra biometriska spår efter en gärningsman. Och syftet är att fler personer som begår brott ska kunna registreras och lagföras, även när det saknas vittnen eller vittnen inte vågar prata med polisen, säger Damberg.
Utredaren ska nu se över vilka uppgifter polisen får samla in, vilka register polisen får ha och vilka sökningar som får göras. Det handlar också om hur länge uppgifter ska få sparas och om när de måste raderas.
– I dag måste uppgifter raderas när en person avlider. Det ställer till det för polisen. De kan ha säkrat okända spår i en utredning men får inte en träff för att gärningsmannen har dött och raderats från exempelvis DNA-registret.
Enligt Mikael Damberg ska utredningen också ta hänsyn till frågor kring den personliga integriteten. Arbetet ska vara klart den första februari 2023.
Terrorlösning genom DNA-spår
Mikael Damberg framhåller att biometriska spår legat bakom lösningen av många uppmärksammade brott de senaste åren.
– Fingeravtryck är det mest klassiska exemplet, men spår kan ha många olika former, säger han.
Bland de exempel han gav fanns terrordådet på Drottninggatan i Stockholm som klarades upp tack vare en övervakningsbild från tunnelbanan.
