Då vill regeringen ha nya kärnkraftverk på plats

Senast 2035 vill regeringen se två nya storskaliga kärnkraftsreaktorer i Sverige. Det framgick på en pressträff där man presenterade en ny färdplan för området.
Men ny kärnkraft kostar – och regeringen ska nu ta fram en modell för hur staten ska vara med och dela riskerna med de som vill bygga nya reaktorer.

ANNONS
|

För att klara av omställningen till ett mer elektrifierat samhälle kommer det att behövas mer elektricitet. Regeringen lutar sig på bedömningar att elproduktionen måste fördubblas på 25 år.

Och linjen är att det kräver ny kärnkraft.

– Det här är bottenplattan i det framtida elsystemet. Vi måste garantera tillgången på billig el, så att alla medborgare kan sova lugnare under kalla vinternätter, säger Johan Pehrson (L).

En ny färdplan

Tidigare har det varit oklart när regeringen ser att ny kärnkraft ska vara på plats. Under torsdagens pressträff där energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M), arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L), och näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD) medverkade klarnade bilden något.

ANNONS

Budskapet var att en massiv utbyggnad, motsvarande tio konventionella reaktorer ska ske fram till 2045. Men redan tio år tidigare vill man se två fullskaliga reaktorer.

– Jag ser framför mig att vi kommer att ha en kärnkraftskapplöpning mellan kommunerna om att vara först med ny kärnkraft, säger Tobias Andersson (SD).

Färdplanen mot ny kärnkraft innehåller fyra byggstenar. Förutom målsättningarna för 2035 och 2045, så kommer regeringen också utse en kärnkraftssamordnare som får till uppgift att lösa alla problem som kan tänkas uppstå.

– Samordnaren ska fungera lite som Q i förhållande till James Bond, säger Ebba Busch.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD). Bild: Lars Schröder/TT

Staten ska vara med och ta risk

Den sista punkten handlar om att man ska ta fram en riskfördelningsmodell, så att de intressenter som vill bygga nya reaktorer inte själva ska stå med risken. Eftersom kostnaderna är så stora är det tveksamt om någon kommer att våga investera i ny kärnkraft om det inte kommer på plats.

– Vad vi ser från andra länder är att staten behöver ta en ekonomiskt aktiv roll. Det finns risker, så den som bygger vill veta att risken delas av fler, säger Elisabeth Svantesson.

Modellen kan se ut på lite olika sätt och en utredare ska nu titta på vilken modell som passar bäst för Sverige.

ANNONS

– Det kommer att kosta pengar och det vi säger i dag är att vi tar en aktiv roll. Hur får vi återkomma till, men det är en stor och viktig fråga.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Finansminister Elisabeth Svantesson (M). Bild: Lars Schröder/TT

I de länder där man bygger kärnkraft i dag har man valt lite olika modeller. I Storbritannien har man till exempel en modell där man garanterar ett fast pris för elen under en längre tid. I andra länder har man istället en modell som handlar om riskfördelning under konstruktionsfasen.

Elisabet Svantesson kan i dagsläget inte svara på hur stora belopp staten kommer att behöva frigöra till detta.

– Vi måste ge förutsättningar för marknadsmässighet, de som bygger måste veta förutsättningarna. Och i slutändan måste det vara nivåer som är så rimliga som möjligt för skattebetalarna.

LÄS MER:Regeringen bjöd in till en politisk teaterföreställning

LÄS MER:Vattenfall vill ha detaljplan för ny kärnkraft vid Ringhals

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS