Därför är tala guld på sociala medier

Coronaviruset är den enkla förklaringen till att alla nu pratar om ljud när det gäller sociala medier. Nedstängda och isolerade har pandemin gjort oss sällskapssjuka och skvallersuktande.

– Ljud är en tacksam plattform i dessa tider. Det är kulturellt annorlunda jämfört med det som finns sedan tidigare med text och bild, säger Beata Ljungselius, doktor i tillämpad it och lektor vid Högskolan väst.

Företagen har inte varit sena med att haka på trenden. Samtalsappen Clubhouse öppnade dörren och sedan dess har jättarna Facebook, Twitter, Instagram och Spotify alla startat, eller meddelat att de kommer starta, konkurrenter. Även aktörer som Slack, Linkedin, Telegram, Reddit, Discord och kinesiska Bytedance vill ha en bit av ljudkakan.

– Alla de här bolagen bråkar om användarbaser och tid av konsumenters uppmärksamhet. Då blir det så klart ett slagsmål även på ljud, när det andra börjar bli mer och mer konkurrensutsatt. Det är en naturlig kommersiell gång, säger Tomas Otterbeck på aktieanalysfirman Redeye.

Oredigerat och naket

Men att pandemiorsakad avskildhet är hela förklaringen till ljudets uppsving i många av världens telefoner tror inte Beata Jungselius på:

– Jag tror det finns en längtan efter det oredigerade. Och en känsla av äkthet som kanske inte kommer fram i superredigerade bilder, text eller video. Att bara kunna använda rösten är ganska naket. Det blir mer intimt, säger hon och fortsätter:

– Det blir som att man sitter och tjuvlyssnar på ett samtal, på en buss eller ett kafé. Det är ingen algoritm som styr, det blir bokstavligt talat en dialog. Och just att det är synkront, här och nu, tror jag bidrar. Så mycket annat på sociala medier har blivit asynkront, vi kan ta del av det när som.

Tomas Otterbeck tror att tidsaspekten är något som kan locka företagen:

– Man kan inte alltid sitta och titta på en skärm. Exempelvis när man kör bil eller åker tåg. Samtidigt kan du då ofta lägga ner mer tid på ljud än bild för du behöver inte titta på skärmen.

Ljudbubbla?

Även om en lång rad stora företag står i startgroparna eller precis slagit upp portarna för det sociala samtalet finns siffror som tyder på att festen redan är slut.

Clubhouse, appen som startade samtalet, rasar på applistorna, enligt Vanity Fair. Bolaget, som på mindre än ett år gått från okänt till värderat till motsvarande drygt 33 miljarder kronor, har gått från närmare tio miljoner appinstallationer i folks telefoner under februari till omkring miljonen i april.

Även antalet personer som väntar på att få komma in på Clubhouse, som fortfarande kräver Apple-exklusiv aktiv inbjudan, minskar, enligt Vanity Fair. Förklaringen till raset kan tyckas lika enkel som svaret på vad som gjorde formatet intressant från början: pandemin.

En ökad vaccinationstakt i många länder och öppnare samhällen innebär fler traditionella samtal med kollegor, vänner och familj på bussar, restauranger och arbetsplatser.

Även i Norden har det visat sig att Clubhouse har nått ut en begränsad målgrupp. Enligt analysföretaget Mediavision är det färre än 50 000 personer i åldersgruppen 15–74 år som dagligen använder Clubhouse. Det är mindre än en procent i åldersgruppen och kan jämföras med 33 procent för Spotify.

– Det är svårt att sia om framtiden, men ja, det känns lite som om hajpen lade sig snabbt. Ett samtal kanske kräver mer närvaro än andra sociala medier på ett sätt. Jag tror visserligen inte att tiden vi lägger på medier per dag kommer ändras, men kanske kan den framåt innehålla fler olika saker och samtal vara en av dem, säger Beata Jungselius.

Marcus Alexandersson/TT