Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Därför är Sveriges budget rekordstor

Stora satsningar på välfärden. Och så skattesänkningar på det. Den framkompromissade budgeten som presenteras på måndagen ger mycket till många och ska satsa Sverige ur krisen.
Nu presenterar finansministern Magdalena Andersson (S) budgetförslaget.

På måndagen lämnade regeringen över förslaget på nästa års budget, som kompromissats fram med Centerpartiet och Liberalerna. Budgetförslaget innehåller nya reformer på drygt 100 miljarder kronor i ett återstartspaket. Aldrig tidigare har så mycket pengar gått till nya satsningar.

Inte heller oppositionspartierna, M, SD och KD har invändningar mot budgetens storlek. Däremot har partierna på förhand oroat sig över innehållet.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, säger att man pratar mycket om att göra en omstart, och kickstarta ekonomin efter coronakrisen.

– Jag vänder mig starkt emot det. Hälften av BNP-fallet togs tillbaka redan i juli. Det pågår en återhämtning, säger hon.

Hon tycker däremot att det är motiverat att ge kommuner, regioner och exempelvis besöksnäringen och utlandsfödda, som ofta varit anställda just i den hårt drabbade besöksnäringen, extra stöd i pandemin och konstaterar att dessa kan behöva stöd under lång tid framöver.

Regeringen och samarbetspartierna har bland annat utlovat ett miljardtillskott till äldreomsorg och sjukvård. Med statsministern Stefan Löfvens (S) ord: en "sjujäkla satsning på välfärden".

– Men att dra in allt mellan himmel och jord. Det handlar mer om den politik partierna i vanliga fall vill föra, som inte har något med pandemin att göra. Och ska man göra de åtgärderna ska de analyseras på samma sätt som innan, säger Annika Winsth.

Hon tror att det var ett misstag att lägga de 100 miljarderna på bordet från början.

– Om någon säger att vi har 100 miljarder att fördela här, är det klart att de går igång, det hade vem som helst gjort.

Hon sammanfattar:

– Ett. Ska man stimulera och ha en expansiv budget så måste man vara ärlig och säga varför man gör det: man vill genomföra de här politiska åtgärderna. Och då ska de utvärderas utifrån vanliga granskningar, säger Annika Winsth och fortsätter:

– Två. Är det pandemin man vill åt är 100 miljarder för mycket pengar.

– Tre. Det är bra att tänka på att vi behöver pengar framöver, offentliga finanser är inte oändliga.

Hon säger att hon kritiserade regeringen och oppositionen innan pandemin för att vara dumsnåla. Men att man nu kastar sig i 180 grader.

– Om man bränner 100 miljarder nu, har du inte 100 nya om två år. Det finns en risk att bränna allt nu, inte minst utifrån hur finansministern uttryckt sig, att vi behöver ordning och reda och inte vet vad som händer imorgon. Här verkar det inte finnas några behov imorgon. Och inte enligt oppositionen heller, säger Annika Winsth.

Pengarna till reformerna lånas upp, till låg ränta. Den följande växande statsskulden är Annika Winsth inte särskilt orolig över eftersom utgångsläget innan krisen var bra, och det kommer in mer skattepengar när ekonomin nu börjat gå bättre.

– Men att låna till något du inte riktigt har tänkt igenom brukar inte vara så bra. Att låna mycket till något du inte har tänkt igenom är direkt olämpligt.

Läge att storsatsa

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms Universitet och forskare vid institutet för näringslivsforskning, säger att vi nu är i ett läge där det är rimligt att satsa mycket.

Han var ordförande i Finanspolitiska rådet under den globala finanskrisen 2007-2011 och kritiserade då alliansregeringen för att inte stimulera ekonomin tillräckligt.

– Jag hamnade i konflikt med Anders Borg. Det var en så exceptionell kris, så man borde tidigt ha satt in mer stimulansåtgärder. Då hade inte arbetslösheten stigit lika mycket, säger Lars Calmfors.

Samtidigt som han nu är nöjd med den generella inriktningen i budgeten, att det behövs fortsatta stödåtgärder, ser han att de generösa summorna innebär en risk att drivkrafterna att göra så vettiga saker som möjligt minskar.

Vad får det för konsekvenser?

– Att man vidtar åtgärder som antingen är ineffektiva som krisbekämpning på kort sikt, eller som blir bestående på lång sikt men kanske inte har något större värde.

Han tar Centerpartiets paradfråga, sänkta arbetsgivaravgifter för unga, som exempel på något som inte är särskilt effektivt i förhållande till vad det kostar. Den andra: sänkningen av inkomstskatten.

– Generellt verkar pengar som satsas på offentlig konsumtion och investeringar vara mer effektiv konjunkturpolitik.

LÄS MER: Hundra miljarder ska få fart på Sverige

LÄS MER: Kulturen får över tre miljarder extra

Den långsiktiga risken är att om skatterna på arbetsinkomster sänks redan nu så spelar man bort ett kort inför en framtida skattereform, enligt Lars Calmfors. Han säger att man i en sådan kanske skulle vilja byta lägre inkomstskatter mot högre beskattning av konsumtion och fastigheter som inte är så populärt och att blir svårare att se att ett sådant byte sker om man sänker inkomstskatterna redan nu.

Har Sverige råd med den här budgeten?

– Ja, det tycker jag. Både det vi gjort tidigare under coronakrisen och budgeten kommer att leda till att statens skuldkvot ökar, men den ökar mindre än vi trodde när det var som värst i våras.

Han säger att det är långt till de skuldkvoter som Spanien, Irland och Grekland hade under finanskrisen, och att den skuldökning vi nu ser framför oss inte behöver få särskilt stora effekter för svensk ekonomi på lång sikt. Det är snarare faktorer som att andelen äldre ökar, krav på högre standars i vård och omsorg och framtida satsningar på exempelvis försvaret som gör att skatterna så småningom kommer att behöva höjas.

Hur ser du på risken att det blir svårt för politikerna att bryta detta? Att människor vänjer sig vid så här expansiva budgetar?

– Det finns en risk att både politiker och medborgare vänjer sig vid detta, men förhoppningsvis blir det inte så. Jag tror att det är viktigt att politikerna, när vi är igenom det här, enas om en plan för att ta ned skuldkvoten igen, säger Lars Calmfors.

Vem är budgetens vinnare?

– Centerpartiet och Liberalerna. De har fått igenom flera av sina favoritidéer.

LÄS MER: Så påverkar välfärdssatsningen Göteborg

LÄS MER: Mer pengar till äldreomsorgen nästa år

Budgetförslagen 2021

Nya reformer för 100 miljarder har utlovats i budgetförslagen och beskrivs som ett återstartspaket.

På måndagen läggs budgetpropositionen fram i riksdagen och behöver alltså vinna riksdagsmajoritet för att antas.

Här är några av satsningarna:

Klimat och hållbar tillväxt:

Elektrifiering av tung trafik, skatteavdrag för privatpersoner som gör gröna investeringar, utökad miljöbilsbonus och skärpta krav på vad som räknas som miljöbilar, stöd till järnvägstransporter och underhåll av järnvägar, skärpta krav på inblandning av biodrivmedel för bilar och flygplan samt satsningar på cykelvägnät.

Välfärden:

Äldreomsorg och vård får ett permanent tillskott på 4 miljarder årligen, möjlighet för personal att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid, miljardbelopp till regionerna för att arbeta ikapp vårdskulden som uppstått under pandemin, fortsatta höjningar av de generella statsbidragen, mer pengar till kommuner med högt flyktingmottagande, och 1,2 miljarder för att bekämpa psykisk ohälsa och stärka psykiatrin.

Arbete, ekonomiskt trygghet och omställning till jobb:

Sänkta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar, tillfällig skattereduktion för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin, ytterligare sänkta arbetsgivaravgifter för företags första anställning, omsättningsbaserat stöd till enskilda företag, återhämtningsbonus för vård- och omsorgsanställda för att förbättra arbetsmiljön, en miljard för att fler arbetslösa ska få ta del av matchningstjänster.

1,6 miljarder kronor till skolan, som ska gå till bland annat läxhjälp och mer undervisningstid och för att hjälpa kommuner att slippa skära ned.

Hela landet ska växa:

Utökat stöd till bredbandsutveckling, satsningar på gröna näringar, hållbar besöksnäring och landsbygdsföretagande och pausad BNP-indexering av skatten på bensin och diesel.

Trygghet:

Insatser i utsatta områden och möjligheten att omhänderta barn i problemfamiljer ska öka: subventioner av familjehemsplaceringar, skolsatsningar till utsatta områden och förstärkt språklyft i förskolan i utsatta områden och nya servicekontor i utsatta områden. Satsningar på polis och kriminalvård, intensifiering av återuppbyggnaden av det civila försvaret liksom satsning mot felaktiga utbetalningar och fusk inom a-kassan liksom åtgärder för att bekämpa skattefusk och bidragsfusk föreslås också.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.