Bråttom med mer ammunition till Ukraina

– Vi kommer naturligtvis från svensk sida att göra allt vi kan för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att hitta en lösning, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Han och EU:s utrikeschef Josep Borrell är på onsdag värdar för EU:s informella försvarsministermöte i Arlanda stad norr om Stockholm. Där ska ministrarna diskutera den plan som Borrell arbetar fram tillsammans med EU-kommissionen, det svenska EU-ordförandeskapet och EU-länderna.

Det är bråttom. Det finns uppgifter om att Ryssland avfyrar omkring 50 000 artillerigranater per dag, medan Ukraina bara kan använda upp till 7 000.

Därför föreslog Estland i februari att EU ska använda fyra miljarder euro för att kunna leverera en miljon artillerigranater till Ukraina inom ett halvår. Det handlar främst om 155 millimeters artillerigranater till haubitsar.

Hemliga lager

Det snabbaste sättet att få ammunition till Ukraina är om EU-länder kan avvara en del av de granater som de redan har i sina förråd. Det diskuteras därför att låta EU avsätta en miljard euro för att finansiellt kompensera länder som snabbt kan skicka ammunition till Ukraina.

Men det är oklart om EU-länder har så stora lager att de är villiga att avstå en del.

– Jag tror det ser väldigt olika ut i olika länder. Exakt tillgång till ammunitionsnivåer är ju inget länderna brukar tala explicit kring, säger Jonson.

En tanke är att den miljard euro som ska kompensera länder som avstår ammunition till Ukraina tas från EPF (European Peace Facility).

– Det finns andra som förslår att man ska komma med nya additionella medel. Jag utesluter inte det, säger Jonson.

EPF är en fond som bildats för att stötta unionens förmåga att förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten. Det senaste året har EPF använts för att finansiellt ersätta EU-länder som skickat vapen till Ukraina.

En fråga som diskuteras är om även länder som inte är med i EU, till exempel Norge och Kanada, ska få EU-pengar i kompensation om de skickar ammunition till Ukraina.

Ny ammunition

En annan del i EU:s plan är att medlemsländerna ska lägga ytterligare en miljard euro för att gemensamt beställa ammunition från försvarsindustrin. Tanken är att gemensam upphandling både ska bli billigare och snabbare än om varje EU-land sköter det själv. På så sätt ska länder som ger ammunition till Ukraina kunna känna sig säkra på att ammunitionslagren kan fyllas på senare

Ett förslag är att låta EDA, den europeiska försvarsbyrån, sköta upphandlingen.

Jonson pekar på ett annat alternativ – att använda sig av EU-länder som redan har ramavtal med försvarsindustrin om försörjningssäkerhet. Då skulle flera länder kunna göra beställningar inom ramen för ett sådant avtal.

– Det är klart att länder som har sådana ramavtal på försörjningssäkerhet kan ha bättre förmåga att också stötta andra EU-länder, säger Jonson.

Men det är inte säkert att försvarsindustrin har kapacitet att producera mer ammunition än i dag. Enligt uppgifter till The Financial Times finns 12 företag i EU som i dag producerar 155 millimeters artillerigranater.

Agera snabbt

Jonson hoppas att EU ska kunna fatta beslut i frågan när EU:s försvars- och utrikesministrar träffas 20–21 mars.

– Det finns olika förslag hur man kan gå framåt. Från svensk sida tycker vi att det är viktigt att ha ett pragmatiskt förhållningssätt, säger Jonson.

Han understryker vikten av att EU ska kunna agera snabbt för att bistå Ukraina med ammunition.

TT: Har Sverige ammunition att avvara?

– Jag vill inte gå in på hur det ser ut med ammunitionstillgången. Det har ju att göra med Försvarsmaktens uthållighet i krig, säger Jonson.

TT: Men Sverige kommer att bidra på något sätt?

– Det är klart att det faller ett ansvar på oss att också kunna bidra som nation för att kunna förverkliga de beslut som fattas inom EU, självklart.