Problemen med betygsinflation på gymnasieskolor har funnits sedan man införde det nuvarande betygssystemet i slutet på 90-talet, menar såväl Jan-Eric Gustafsson, senior professor i pedagogik på Göteborgs universitet, som Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet.
– Man kände till det här redan när systemet infördes, men man införde det ändå. Man hoppades att man skulle få andra sätt att anta elever till vidare utbildning men det har man inte gjort, säger Vlachos.
"Inte konstigt"
Att Handelshögskolan nu säger att man överväger att införa antagningsprov för elever från skolor som har stor diskrepans mellan elevernas slutbetyg och resultat från nationella prov är därför inget konstigt, menar Jonas Vlachos.
– Det är ju välkänt att det finns problem med likvärdigheten i betygssättningen och att vissa skolor verkar utnyttja betygssystemet väldigt mycket. Handelshögskolan har varit medvetna om detta länge, och andra universitet också såklart.
Att problemen uppstått beror bland annat på att det är ett kriteriebaserat system, säger Jan-Eric Gustafsson, som gör det svårt att vara konsekvent över tid.
– Man kan se att det finns en glidande ökning av betygen år från år. Över tid blir det ganska stora effekter, och det blir orättvist.
Antagningsprov medför problem
Handelshögskolan är dock en av få utbildningsinstitutioner, tillsammans med bland andra Chalmers, som har möjlighet att själva bestämma över antagningsreglerna. Det är nämligen ett privat universitet som inte är styrt av centrala antagningsregler, till skillnad från de universitet och högskolor som är statliga.
Men att införa ett system med antagningsprov kan medföra andra problem, poängterar Vlachos, och kan vara resurskrävande både för eleverna och samhället.
– Det ser man i andra länder, Frankrike till exempel. De som vill in på de riktigt attraktiva utbildningarna där med särskilda antagningsprov kan lägga 2–3 år på att plugga till proven. Det känns som en oattraktiv lösning.
Vill byta system
Vlachos betonar samtidigt att betygssystemet som det ser ut nu trots allt har varit ett bra system för att förutspå vilka som klarar en högre utbildning.
– Betyg säger mycket om eleverna, det gör de. Men det nuvarande systemet är väldigt öppet för missbruk.
För att få mer likvärdiga betyg vill han i stället se en inriktning på betygssystemet liknande det som Skolverket föreslagit i en utredning från 2020, där lärarsatta betyg jämkas mot någon typ av prov.
– Det innebär i praktiken att lärarna behåller sin möjlighet att betygssätta eleverna, men att nationella prov eller liknande används för att se hur skolorna förhåller sig till varandra. Om någon skola blir väldigt generös i betygssättningen så är det något som justeras ned nästan per automatik.
– Det finns uppenbara styrkor med lärarsatta betyg som antagningsinstrument, men också uppenbara svagheter. Det här systemet skulle kombinera dessa.