- Det är lite överraskande att man skulle kunna tillämpa den här uppskovsregeln i ett sådant här ärende, säger grundlagsexperten och KU:s tidigare kanslichef Magnus Isberg till TT.
På onsdag ska riksdagen besluta om värdlandsavtalet. Det finns en stor majoritet för avtalet. Men det räcker med att minst tio ledamöter begär att frågan om en vilandeförklaring ska prövas för att det ska ske.
En vilandeförklaring kan ske om beslutet påverkar fri- och rättigheterna i Regeringsformen.
Kan avvisas
Om Vänsterpartiet på onsdag står fast vid att begära en vilandeförklaring, så kan riksdagen ändå med ett beslut avvisa detta och anta avtalet direkt. Men det kräver att 5/6 av de närvarande ledamöterna röstar för det. Om Sverigedemokraterna står fast vid sitt besked att de ska stödja en begäran om vilandeförklaring, så saknas en sådan majoritet.
Ärendet hänvisas då till Konstitutionsutskottet (KU), som beslutar om avtalet påverkar fri- och rättigheterna i Regeringsformens 2:a kapitel. Finner KU att så inte är fallet, så ska KU konsultera Lagrådet. Svaret därifrån är inte bindande, men det ska mycket till för att KU ska gå på en annan linje.
Skjuta upp
Om varken KU eller Lagrådet anser att Regeringsformens fri- och rättigheter berörs, så faller frågan om en vilandeförklaring och avtalet antas av riksdagen. Om KU eller Lagrådet däremot finner att så är fallet, så blir det en votering i kammaren. Det blir då en votering om själva förslaget om värdlandsavtalet, som då måste antas av 5/6 majoritet för att beslutet inte ska skjutas upp i ett år.
Att Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna gör gemensam sak hör till ovanligheterna.
- Jag har inga speciella kommentarer till det. Vi lägger fram det vi tycker är en klok politik och sen får väl alla partier och ledamöter ta ställning till om de tycker att det är bra i sak och i så fall stödja det, säger Stig Henriksson, säkerhetspolitisk talesperson för V till TT.
Hans Wallmark, riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson för Moderaterna, kallar det "politiskt remarkabelt" att SD och V förenar sig i motståndet mot värdlandsavtalet.
Fakta: Beslut om värdlandsavtal med Nato
Den så kallade vilandeförklaringen som V och SD yrkar på kan röstas igenom om minst en sjättedel av riksdagsledamöterna stöder den.
SD och V har 48 respektive 21 platser av riksdagens 349, vilket alltså räcker för att skjuta upp värdlandsavtalet, som förutsätter ändringar i svenska lagar.
Om V:s och SD:s yrkande går igenom hamnar det hos riksdagens konstitutionsutskott (KU) som får avgöra om lagförslaget begränsar fri- och rättigheter i grundlagen.
Om KU inte anser att lagen begränsar grundläggande fri- och rättigheter går ärendet vidare till Lagrådet som gör en bedömning. Om rådet är av samma uppfattning som KU, att grundlagen inte inskränks, skjuts inte beslutet upp.
Beslutet om avtalet med Nato skulle ha klubbats i riksdagen den 25 maj.
Fakta: Värdlandsavtalet
Samförståndsavtalet med Nato om värdlandsstöd undertecknades den 4 september 2014.
Avtalet omfattar principer för att basera Natostyrkor i Sverige och för svenskt stöd till styrkorna.
Det innebär att Nato tillåts transportera helikoptrar, flygplan och fartyg på svenskt territorium.
Natostyrkor kan bara placeras i Sverige efter svensk inbjudan.
Värdlandsavtalet ger inte Natoländer rätt att placera kärnvapen på svenskt territorium.
Avtalet innebär förändringar i olika svenska lagar. Natopersonal ska kunna ha immunitet och privilegier när det gäller till exempel skatter, tullregler och regler för bruk av fordon. De förändringarna kräver ett riksdagsbeslut.
Avtalet är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2016.
Källa: Regeringens proposition om samförståndsavtal om värdlandsstöd
