Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
"Barn som blir omhändertaget ska alltid få det bättre, aldrig sämre", säger Barnombudsmannen (BO) Elisabeth Dahlin. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Barnombudsmannen: "Det här är helt oacceptabelt"

– Det är helt oacceptabelt. När barn bollas runt kan situationen förvärras väldigt mycket på kort tid.
Det säger Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin om det som hänt flickan som GP berättat om i en granskning.

Barnombudsmannen (BO) Elisabeth Dahlin skräder inte orden när hon får höra om situationen för flickan som hamnat i en vårdkarusell sedan hon blivit omhändertagen av sociala myndigheter. Under ett och ett halvt år har hon varit placerad på 24 ställen runtom i landet, samtidigt som socialtjänst och sjukvård bråkat om vem som har ansvaret.

I dag är flickan 15 år. Hennes rop på hjälp har blivit allt mer desperata och hennes psykiska hälsa allt sämre under tiden hon har flyttats runt.

– Det är helt oacceptabelt. Ropar barn på hjälp ska de få det. Så enkelt är det. De får inte falla mellan stolarna. När barn bollas runt kan situationen förvärras väldigt mycket på väldigt kort tid, säger hon och slår fast:

– Barn som blir omhändertaget ska alltid få det bättre, aldrig sämre.

Men så är det inte alltid i verkligheten. Samhället tar över hela eller delar av föräldraansvaret för drygt 30 000 barn årligen, enligt BO:s rapport "Vem bryr sig - när samhället blir förälder" (2019). Samtidigt riskerar placerade barn i Sverige att utsättas för de värsta formerna av illa behandling och övergrepp, konstaterar FN:s kommitté för barnets rättigheter.

Det är helt oacceptabelt. Ropar barn på hjälp ska de få det. Så enkelt är det.

Flickan vi berättat om är ett exempel på hur illa det kan bli.

Ska se till det enskilda barnet

Hon har i grunden ADHD och autism. Under tiden hon flyttats från ställe till ställe har hennes självskadebeteende förvärrats, hon har fått ätstörningar, utvecklat svår ångest och är suicidal. Hon har anmält att hon blivit sexuellt antastad av personal, fått lämna sitt boende mitt i natten och berättat att hon blivit utsatt för våld.

– En av frågorna vi tar upp i vår rapport är att barn som har diagnoser inte ska placeras på institution, säger Elisabeth Dahlin.

Menar du att de bör bo på familjehem?

– För vissa barn kan familjehem fungera bra, för andra HVB-hem. Det behövs differentierade lösningar som möter det enskilda barnet. Det finns ju inte idag. Men barn som mår psykiskt dåligt måste få rätt hjälp och det finns uppenbara risker när man blandar barn med olika typer av utmaningar på samma ställe.

Det behövs differentierade lösningar som möter det enskilda barnet. Det finns ju inte idag.

Hon betonar också vikten av att barn är delaktiga i de beslut som rör dem. Barnkonventionen är jättetydlig med det, säger hon.

– Det är något vi har fått bekräftat så många gånger– att delaktigheten är viktig. Även om barnet inte gillar alla insatser så blir det så mycket bättre då.

"Flickor är de som mår sämst"

BO ser att det finns stora kunskapsluckor om placerade barn, inte minst när det gäller deras hälsa. Elisabeth Dahlin lyfter fram flickornas situation som särskilt oroande.

– Flickor har ofta de största utmaningarna och är de som mår sämst både psykiskt och somatiskt, säger hon. Det är många som har olika typer av diagnoser och vi ser höga utskrivningar av psykofarmaka och sömnmedel.

Varför är så många flickor med diagnoser placerade?

- Vi vet egentligen ganska lite om det. Men vi vet att det är individuellt vilken typ av behandling barnet behöver. Det går inte att ha en kollektiv behandling, barns behov kan se så enormt olika ut.

– När samhället går in tar över föräldrarnas roll är det en av de största saker som kan hända i ett barns liv. Då måste vi säkra att barnet får det bättre på alla vis. Alla länkar i kedjan måste fungera. Vi måste sätta barnet i centrum och det måste finnas samarbete mellan alla de aktörer som möter barnet.

"Det är väldigt bekymmersamt och särskilt angeläget när gäller barn, som verkligen borde få de bästa förutsättningarna"

Socialministern: "Bekymmersamt"

Socialminister Lena Hallengren (S) poängterar att hon inte kan kommentera enskilda fall, men säger att hon är väl medveten om problemen med att placerade barn som mår psykiskt dåligt kan hamna mellan stolarna och bollas mellan socialtjänst och sjukvård.

– Jag känner till det här med vårdkarusell, eller vad man väljer att kalla det. Det är väldigt bekymmersamt och särskilt angeläget när gäller barn, som verkligen borde få de bästa förutsättningarna. Det är inte så att ingen vill ta ansvar, men man tar endast ansvar för en del av det hela.

Socialminister Lena Hallengren (S) berättar att regeringen har tagit initiativ till en kvalitetsgranskning av samtliga HVB-hem och Sis-hem. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Socialminister Lena Hallengren (S) berättar att regeringen har tagit initiativ till en kvalitetsgranskning av samtliga HVB-hem och Sis-hem. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Regeringen har genom Socialstyrelsen tillsatt ett pilotprojekt för att ta fram en fungerande vårdform när det finns behov av både socialtjänst och sjukvården.

– Om pilotprojektet visar sig slå väl ut vill såklart inte vänta flera år till projekttiden är slut, utan då vill att fler ska få ta del av den möjligheten.

"Inget skäl sitta ner och vänta"

I fallet med flickan säger man både från sjukvård och socialtjänst att de inte kan ta ansvar för henne.

– Den enskilda kan förstås inte göra annat än att använda sin egen kompetens, men såklart måste man samverka mellan regionens hälso-och sjukvård och de insatser som finns socialt sett. Här behöver man hitta ett sätt utifrån varje enskild situation.

– Men jag tror verkligen att vi behöver hitta ett sätt att systematiskt kunna möta den här gruppen. Det är en grupp som jag upplever att allt fler talar om och allt fler ser. Samtidigt som vi håller på med det arbetet finns det inget som hindrar huvudmännen från att samverka. Där finns inget skäl sitta ner och vänta.

BO:s rapport visar att det finns stora brister i samhällets omhändertagande av barn. Hur ser du på det?

– Rapporten stärkte den bild vi hade. Det är därför vi har initierat en kvalitetsgranskning av samtliga HVB-hem och Sis-hem. Men det är inget som förändras från en dag en annan. Det är som sagt tufft och det svårt, men de här barnen ska få det bättre där de placeras, det är därför de är omhändertagna, säger Lena Hallengren.

LÄS MER: Flickans egna ord i dagboken om vårdkarusellen

LÄS MER: Ansvaret för flickan bollas mellan socialtjänsten och vården

LÄS MER: "Så här brukar vi göra med självskadetjejer"

Här kan du få hjälp när du behöver stöd eller vill prata med någon

Ring 112

om du är i fara och det är bråttom.

Hjälplinjen -

Psykologiskt stöd till människor i kris. Tel: 0771-22 00 60.

BRIS -

Tel: 116 111, mejla eller chatta.

Vårdguiden på telefon -

Ring 1177 om du behöver få råd om vård.

Barn- och ungdomslinjen, IVO -

Frågor om dina rättigheter när det gäller socialtjänsten och sjukvården. Tel: 020-120 06 06.

Självmordslinjen, Mind -

Om du eller någon du känner tänker på självmord. Tel: 90 101, chatta eller mejla.

Shedo

-

Stöd om du har ätstörningar eller annat självskadebeteende, eller är närstående. Du kan chatta eller mejla.

Jourhavande kompis

-

Stöd via chatt om du behöver någon att prata med.

Ätstörningslinjen, Frisk & Fri

-

Stöd om du har jobbiga tankar kring kropp, mat eller träning.

Tel: 020-20 80 18 eller chatta.

Tilia

Stöd om du mår psykiskt dåligt. Du kan chatta eller mejla.

Fler tips om var du kan få hjälp finns hos UMO

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.