Döms man till ett fängelsestraff har man rätt att ta med sig sitt barn in i fängelset. Alla kvinnoanstalter i Sverige har någon gång haft kvinnor, med medföljande barn, inlåsta.
Det rör sig om totalt mellan tio och 20 barn per år.
– Det görs alltid en individuell utredning av socialtjänsten, om lämpligheten i att låta barn medfölja eller bli placerat i anstalt, säger Stina Sjödin, utredare inom barnfrågor på Kriminalvården, och fortsätter.
– Det är Socialtjänsten som är experter på barnen och vi är experter på kriminalvård. Sedan är det Kriminalvården som alltid äger sina beslut. Vi gör ändå den slutgiltiga bedömningen om det är lämpligt, utifrån säkerhetsaspekten, bland annat. Men självklart är socialtjänstens bedömning och utlåtande extremt tungt vägande för vad beslutet i slutändan blir.
LÄS MER: Hon hade med sig sin son in i fängelset
Alla barn får följa med
Fram till och med 2011 var det bara barn under ett år som fick följa med sin mamma in i fängelset. Men sedan ändrades lagen. Nu får även pappor ha med sig barn, något som aldrig testats, och barnen får vara äldre än ett år.
– Barnen är väldigt sällan över två år. De flesta är spädbarn eller små barn, de har ett behov att vara nära sin mamma. Men man gör en bedömning utifrån barnets bästa, säger Stina Sjödin.
Enligt henne är det mindre lämpligt att ha med sig ett barn som är tre-fyra år in på anstalterna.
– De är begränsade i utrymme de kan vara på, det är inte så ofta de har andra barn att interagera med och på vissa anstalter har man inte möjlighet till så mycket utevistelse, säger Stina Sjödin och fortsätter.
– Att åldersgränsen togs bort har inte lett till att antalet medföljande barn med högre ålder har fått medfölja i anstalt.
Stina Sjöding tycker ändå att det är bra med en mer flexibel syn på åldersgränsen - att man i stället tittar på vad som är bäst i det enskilda fallet.
Förra året var medeltiden för hur länge barnen var med sina föräldrar inne på anstalterna 2,5 månader. Men det är stora variationer åt båda håll. Det är dock sällsynt att ett barn är medföljande längre tid än ett år.
"Det minst dåliga alternativet"
På kvinnoanstalten Sagsjön i Lindome i Mölndals kommun har man just nu två barn - en pojke runt ett år och en flicka som bara är några få månader gammal - som är där tillsammans med sina mammor.
Men antalet barn varierar.
– Primärt så är det spädbarn, säger Ulrica Lilljegren, kriminalvårdsinspektör på Sagsjön och fortsätter.
– Det är i regel under spädbarnsåren som socialtjänsten tycker att det är bättre för barnet att vistas här med sin mamma. Det ska vara det minst dåliga alternativet för barnet vi väljer. Då är det oftast ammade barn.
Hur upplever mammorna att det fungerar?
– De är tacksamma att de får ha med sig barnen och vill att det ska fungera väl, säger Ulrica Lilljegren och fortsätter.
– Jag tror att de är nöjda, även om det förstås inte är en idealisk situation.
Hur tycker du att det fungerar?
– Det är aldrig bra för ett barn att vara i fängelse, men ibland kanske det är det minst dåliga att få vara med sin mamma, särskilt när man är liten, säger Ulrica Lilljegren.
Hon berättar att de bygger besluten på anknytningsteorin.
– Om ett barn separeras från sin vårdnadshavare, som oftast är modern i början av livet, så störs många funktioner längre fram i livet. Barnets kognitiva, emotionella, sociala och fysiska utveckling kan påverkas. Utifrån det så tycker jag ändå att det är fint av Kriminalvården att göra det här för de här barnen.
Men det finns ytterligare en anledning.
– Det vanligaste är att det inte finns någon annan, det är därför de är här, säger Ulrica Lilljegren.
Föräldralediga
Har man med sig ett barn in på anstalt är man föräldraledig, man har alltså inte sysselsättning.
– Man ägnar sig åt barnet, säger Stina Sjödin.
Men samtidigt behöver de jobba med den kriminalitet som är skälet till att de sitter i fängelse. Under till exempel ett påverkansprogram eller ett möte med psykolog kan anstalten ordna barnpassning.
Fångar med barn kan få fler permissioner för att exempelvis besöka öppna förskolan. I övrigt så görs inga större skillnader mellan en kvinna som har med sig sitt barn och de andra intagna.
– Om vi gör något undantag eller exceptionellt så är det utifrån bedömningen att det är för barnets skull, säger Ulrica Lilljegren.
Mamman får själv bekosta barnmat och blöjor med det barnbidrag hon får. Om hon är öppenplacerad så kan hon få permissioner för att själv gå och handla, annars hjälper anstaltspersonalen henne.
Ulrica Lilljegren berättar att de på Sagsjön har ganska mycket leksaker som barnen kan leka med.
Föda barn i fängelse
Ibland händer det att gravida kvinnor döms till fängelse och att barnen föds under tiden som straffet avtjänas. När mamman åker in till förlossningen får hon permission.
– Man vet ju att en kvinna ska föda barn och då förbereder vi en permission så det finns papper här. Det behöver vi ha i våra system så att det syns att kvinnan är på sjukhus och inte på anstalten, säger Ulrica Lilljegren och fortsätter.
– Vi har personal dygnet runt som är beredda att köra till sjukhuset.
Med sig till sjukhuset har mamman kriminalvårdare. Om ens partner får vara med beror på situationen.
– Om man är häktad med restriktioner så är det åklagaren som avgör vem man får träffa, så även vid en förlossning, så det kan inte Kriminalvården påverka. Om man verkställer på anstalt och har besökstillstånd för sin partner så kan i regel partnern vara med vid förlossningen, men beslut måst fattas i varje enskilt fall, säger Stina Sjödin.
Ingen egen avdelning
Barnet bor tillsammans med sin mamma på en vanlig avdelning.
– I Sverige har vi tyvärr inte, skulle jag vilja säga, några speciella familjeavdelningar. Utan barnet blir placerad med sin mamma på lämplig anstalt och då på en avdelning med normalfångar som inte har barn med sig och det ställer förstås vissa speciella krav, säger Stina Sjödin.
Mammorna kan exempelvis hamna i svåra situationer.
– Man bor i ett kollektiv med andra kvinnor som inte har sina barn med sig och som säkerligen saknar sina barn mycket och ibland kanske har synpunkter på hur föräldraskapet utövas. Det är också svårt för de kvinnorna att vara i kollektivet med sina barn. Där har vår personal en svår uppgift med att stötta kvinnorna, säger Ulrica Liljegren.
Säkerheten för barnet
Stina Sjödin berättar att man inte placerar en kvinna på en särskild anstalt bara för att hon har med sig sin son eller dotter.
– Vi måste utgå ifrån vad mamman har fått för straff och vart hon ska bli placerad. Vi sänker inte säkerhetsnivån utan det utgår ifrån klintens risker och strafflängd, säger Stina Sjödin och fortsätter.
– Vi placerar klienten där det finns bäst möjligheter för personen att jobba med sin kriminalitet.
Detta innebär att ett spädbarn kan vistas i en miljö där grovt kriminella sitter av sina straff.
Hur säkert är det för barnen på en anstalt?
– Det är en fråga som är extremt svårt att svara på. Självklart skulle vi inte placera barn på en avdelning med klinter som vi bedömer har risker där det finns en uppenbar fara för barnet. Men sätter man ett antal människor inlåsta på ett litet utrymme så finns det alltid en risk för att det uppstår konflikter men självklart är vi extremt noga med att det inte ska föreligga en uppenbar risk.
Barn har en lugnande effekt
Stina Sjödin berättar att om något skulle inträffa så ser man till att antingen flytta på de klienter som upplevs vara en riskfaktor eller att man placerar mamman och barnet på en annan avdelning, där det är lugnare.
– Det är alltid ett svårt ställningstagande. Man väljer mellan två onda ting. Antingen ska barnet separeras från en förälder och bli placerat hos, för barnet, okända personer eller så ska man låta barnet följa med in i en miljö som inte är optimal för ett barn, så enkelt är det, det förstår ju alla. Att låsa in ett barn på anstalt är inget man helst vill göra men det handlar om att göra det bästa av situationen.
Stina Sjödin känner inte till att det inträffat någon incident, där det uppstått en risk för barnen, inne på en anstalt.
– Min upplevelse är att det snarare är tvärtom. Många vittar om att det blir lugnare på en avdelning när man har spädbarn eller småbarn där. På något sätt vädjar det nog till ens lugn och att man månar mycket om barnen, det är min klara uppfattning.
Spädbarn i fängelse
Varje år följer mellan tio och 20 barn med sina mammor in i ett svenskt fängelse.
2015 var medeltiden för hur länge barnen var med sina föräldrar inne på anstalterna 2,5 månader. Men det är stora variationer åt båda håll. Det är dock sällsynt att ett barn är medföljande längre tid än ett år.
Sedan 2011 finns det ingen strikt ettårsgräns. De medföljande barnen kan därför vara äldre än ett år.
År 2011 införde man också att pappor ska kunna ha med sig sina barn in på anstalt, men det har inte testats än.
Det finns ingen forskning på hur barnen påverkas av att vara med sina föräldrar inne i ett fängelse.
Solrosen
Solrosen tillhör Göteborgs räddningsmission.
De presenterar sig så här: "På Solrosen får barn och vuxna sätta ord på vad de tänker och känner om att en familjemedlem är frihetsberövad."
På solrosen får erbjuds man möjligheten att samtala i grupp och enskilt, de arrangerar läger, utflykter och andra aktiviteter för barn och för familjer, bland annat.
Sagsjön
Anstalten Sagsjön ligger i Lindome i Mölndal.
I dag ryms det totalt 35 personer på anstalten Sagsjön.
Sagsjön hette tidigare Lindomeanstalten, och byggdes i mitten av 1960-talet. Det var då en öppen anstalt för både män och kvinnor.
Sagsjön öppnades i april 1999. Då var det i delvis ombyggda lokaler och då med inriktning på kvinnor.
På Sagsjön arbetar drygt 30 personer, varav två tredjedelar är kvinnor och en tredjedel män.
Tidigare i somras blev det officiellt att Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg har fattat ett beslut om att satsa på fem anstalter och häkten i Sverige, däribland Sagsjön.
Källa: Kriminalvården
