Studien om barn som blivit långtidssjuka är utförd av Jonas F Ludvigsson, läkare vid Örebro universitetssjukhus och professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet i Solna.
Rapporten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.
Utan riskfaktorer
Det rör sig om en fallstudie på fyra flickor och en pojke, alla mellan nio och femton år, som haft långdragna symptom efter att ha insjuknat under våren. Inget av barnen har några tydliga riskfaktorer.
Alla barnen har symptom sex till åtta månader efter att de insjuknat. Den tydligaste gemensamma symptomet är utmattning, skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
– Den här fallrapporten visar att barnen är väldigt väldigt trötta, de är ofta andfådda och får hjärtklappning i samband med att de ska göra minsta ansträngning och ibland till och med bröstsmärta.
– Många har även illamående, yrsel, koncentrationssvårigheter, svårt att komma ihåg saker och en del har magbesvär. säger Ludvigsson till Nerikes Allehanda.
Ingen helt frisk
Inget av de fem barnen i studien är ännu helt friskt, och ingen är helt tillbaka i skolan.
– Nästa steg, nu när vi slagit fast att de här barnen finns, är att ta reda på varför de får sina besvär, hur vanligt det är och vad man kan göra åt det, säger Jonas F Ludvigsson till tidningen.
Petter Brodin, som är barnläkare och immunolog på Karolinska institutet, tror att det kan finnas hundratals fall av långvarig covidinfektion hos barn i Sverige.
– Det är en rimlig gissning, säger Petter Brodin till TT.
Gustav Sjöholm/TT
Micke Larsson/TT
Fakta: Barn och covid-19
Barn under 19 år utgör bara en liten andel av de coronasmittade, och det är väldigt sällsynt att drabbade barn blir svårt sjuka.
En tänkbar förklaring är att många barns immunförsvar nyligen kommit i kontakt med lindrigare coronavirus, vilket kan ge en sorts immunitet.
Men i sällsynta fall blir barn långvarigt eller svårt sjuka.
De kan, liksom vuxna, få en långvarig covid 19-infektion.
Barn kan också drabbas av MIS-C, som står för "multisystem inflammatory syndrome in children". Cirka 75 fall är kända i Sverige.
MIS-C ger mycket hög feber, ofta en kraftig värk i magen och utslag på huden. Även hjärnan kan påverkas, så att barnet blir förvirrat.
I de mest allvarliga fallen störs även hjärtats funktion.
Om ett barn haft minst 39 graders feber i tre dygn kan orsaken vara MIS-C. Då måste barnet undersökas av läkare.
Behandling med medicin har visat sig mycket effektiv mot MIS-C.
Tillståndet MIS-C påminner delvis om Kawasakis sjukdom.
Källa: Folkhälsomyndigheten, Karolinska institutet