Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Andersson och Kristersson tar Sverige in i Nato – sida vid sida

Sverige lämnar alliansfriheten och ansöker om medlemskap i Nato. Statsminister Magdalena Andersson (S) och oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) stod tillsammans när de berättade om beslutet på måndagseftermiddagen.
– Vi står samman i en för Sverige svår tid, säger Andersson.

Under måndagsförmiddagen debatterade riksdagen Natofrågan. Med Sverigedemokraternas och regeringspartiet Socialdemokraternas nya ställningstagande är bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet mot ett Natomedlemskap.

Kort efter debatten höll regeringen ett extra sammanträde och klubbade beslutet att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Ansökan kommer att lämnas in av Sveriges Nato-ambassadör de närmaste dagarna, i tätt samarbete med Finland.

– Det här är ett historiskt skifte, vi lämnar en era och går in i en annan, säger Magdalena Andersson.

Beskedet gav hon tillsammans med Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare. Att en oppositionsledare står sida vid sida med statsministern, på regeringens hemmaplan, hör inte till vanligheterna. Senast det skedde tros ha varit någon gång i början på 90-talet.

Statsministern tackade Ulf Kristersson för att de kunnat gå genom den här processen tillsammans. Kristersson återgäldade tacket och slog fast att det är viktigt att visa den breda politiska förankring som finns bakom beslutet.

– Det kändes viktigt att markera att den här frågan ligger bortom partipolitiken. Vi kommer att utkämpa en fullskalig valrörelse, tror ingenting annat och jag gör allt jag kan för att vinna det här valet, men alla ska veta att i den här frågan kommer vi samarbeta oavsett valresultat, säger Kristersson.

Uppgiften att informera Ryssland om det svenska beslutet går till utrikesminister Ann Linde (S) eftersom hon är den som har mest kontakter där.

När de 30 medlemsstaterna i Nato godkänt Sveriges ansökan ska riksdagen bekräfta medlemskapet. Hela processen kan ta upp till ett år.

Risk för attacker

Under den tiden är Sverige inte garanterade de andra Natoländernas skydd, men regeringen räknar med att kunna få understöd om det blir allvar. Inom de närmsta dagarna ska riksdagen fatta ett beslut som gör att Sverige får rätt att ta hjälp av Natoländerna. I dag finns ett sådant avtal med Finland.

Både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson betonade att Sverige nu går in i en osäker tid med risk för ryska svarsattacker, och att det därför är viktigt att alla är uppmärksamma. Framför allt menar man att det kan komma att handla om olika former av cyberattacker och påverkansförsök.

Något direkt militärt hot mot Sverige ser man inte i dag.

– Håll dig informerad, sök information hos trovärdiga källor, sprid inte information om Sveriges försvar och stötta varandra, särskilt barn och unga, säger Andersson.

Ulf Kristersson tillade att både han och statsministern ändå gör bedömningen att Sverige är säkrare inom Nato än utanför.

– Men vi ska förbereda oss för oroliga tider och vi manar till uppmärksamhet, säger han.

Försvaret byggs ut

Med Nato-medlemskapet ska Sveriges försvarsförmåga stärkas och budgeten upp till två procent av BNP. Andersson och Kristersson gör olika bedömning av när detta kan vara genomfört. Statsministern framhåller att Försvarsmakten räknar med att det ska gå att klara till 2028.

– Mitt parti gör en annan bedömning, vi tror att det kan gå att göra snabbare, till 2025, säger Kristersson.

Exakt hur det ska finansieras är inte klart. Finansminister Mikael Damberg (S) har tidigare flaggat för en ny beredskapsskatt, men det har en rad oppositionspartier avfärdat.

LÄS OCKSÅ: Hejdå ”neutrala Sverige” – nu tar vi steget in i Nato

LÄS OCKSÅ: Då kan Sverige bli Putins måltavla – attacker pågår redan

LÄS OCKSÅ: Professorn om Putin: ”En isolerad paranoiker som omges av nickedockor”

Missa inte det senaste om valet 2022

Nu kan du få alla politiknyheter, reportage och analyser som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Val 2022. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.