Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Arkivbild. Bild: Robin Aron
Arkivbild. Bild: Robin Aron

40 000 i upprop mot regionernas riktlinjer

En Facebookgrupp har skapats som en motreaktion på regionernas gemensamma riktlinjer gällande vårdpersonalens skyddsutrustning. Samtidigt kommer uppgifter om läkare som insjuknat, efter att ha arbetat utifrån de nya riktlinjerna.
– Det hade varit okej om beslutet att sänka kraven varit baserat på evidens, men nu är det inte det, säger undersköterskan Oskar Nilsson.

Efter att Sveriges regioner kom med nya riktlinjer gällande skyddsutrustningen som vårdgivare har på sig vid behandling av patienter med covid-19, har reaktionerna från svenska vårdarbetare inte låtit sig vänta. En nystartad Facebookgrupp med namnet #vägrasänkahygienkraven, hade på tisdagen samlat ihop över 40 000 medlemmar, i vad gruppskaparen kallar ett "nationellt upprop".

"Vi som arbetar i patientnära miljöer känner oss otrygga med det beslut att sänka ambitionsnivån när det gäller att skydda oss, våra patienter och tredjeperson", står det i gruppens beskrivning.

Undersköterskan Oskar Nilsson arbetar på akutmottagningen vid Sunderby sjukhus i Luleå och är en av gruppens administratörer.

– De går emot både WHO (World Health Organization) och Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Det hade varit okej om beslutet att sänka kraven varit baserat på evidens, men nu är det inte det, utan det har tagits på grund av den rådande bristen på skyddsmaterial, säger han.

">
Undersköterskan Oskar Nilsson. Bild: Privat
Undersköterskan Oskar Nilsson. Bild: Privat

Statsepidemiolog Anders Tegnell från Folkhälsomyndigheten har tidigare sagt att inga skyddsåtgärder kommer att strykas på grund av att det är en bristvara.

– Här stryks inga skyddsåtgärder som har en skyddande effekt, säger han till TT.

Enighet bland alla 21 regioner

Vad för typ av skyddsutrustning som ska bäras av vårdgivaren bestäms av graden av smittorisk och regionernas riktlinjer går isär med vårdpersonalens åsikter. Under tisdagen rapporterade SvD om tre svenska läkare som alla smittats av coronaviruset, efter att kraven på skyddsutrustning sänktes. Om läkarna smittades på jobbet är dock fortfarande oklart.

– Vi fick veta att det beror på att man lärt sig mer om viruset och hur det smittar, och att man inte behöver mask vid de flesta moment. Men jag förstår inte varför vi gör den bedömningen när många andra länder gör tvärtom, säger läkaren till tidningen.

Arkivbild. Bild: Robin Aron
Arkivbild. Bild: Robin Aron

I regionernas riktlinjer ska antingen enbart visir, eller en kombination av skyddsglasögon och vätskeavvisande munskydd användas vid "patientnära arbete" inom 2 meters avstånd – munskydd är alltså inte standard.

Om vårdpersonalen ska bära munskydd eller ej måste bedömas efter aktuell risk, enligt Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.

Redan förra veckan skrev GP om reaktionerna från både fack och vårdanställda. Björn Andersson, chefläkare på Sahlgrenska, skrev då i ett mejl till tidningen att riktlinjerna är framtagna på regional nivå, och att enligt rutinen som gäller i Västra Götalandsregionen och på Sahlgrenska Universitetssjukhuset så "ska medarbetare använda antingen enbart visir, eller en kombination av skyddsglasögon och vätskeavvisande munskydd i kontakt med misstänkt smittade patienter och bekräftat smittade patienter".

Hälso- och sjukvårdsdirektören Ann Söderström vill understryka att alla som jobbar inom vården ska känna sig trygga, Bild: Anders Ylander
Hälso- och sjukvårdsdirektören Ann Söderström vill understryka att alla som jobbar inom vården ska känna sig trygga, Bild: Anders Ylander

"Hoppas att folkhälsomyndigheten lyssnar på oss"

Även Ann Söderström sa då att det fanns en enighet bland alla 21 regioner om hur smittan av coronaviruset skedde, det vill säga droppsmitta.

Efter en presskonferens i fredags sa hon att Folkhälsomyndigheten gick för långsamt fram.

– Här har vi 21 regioner som redan i princip antagit de här riktlinjerna. Så vi hoppas att Folkhälsomyndigheten lyssnar på oss och att vi kan enas, sa hon och fortsatte med att förklara att hon förstår att det blir konstigt när de inte går tillsammans.

– Jag hoppas att vi ska kunna enas, även de 21 regionerna med Folkhälsomyndigheten.

När hon får frågan om regionerna har större expertis än Folkhälsomyndigheten svarar Ann Söderström att hon tror det.

– Om vi lägger ihop alla våra 21 vårdhygienenheter, men jag tror inte att vi ska säga vem som är störst, utan vi ska göra det här tillsammans.

Men nu har Folkhälsomyndigheten uppdaterat sina riktlinjer: i den uppdaterade variationen från 30 mars står det att "vätskeavvisande munskydd (IIR) rekommenderas i kombination med visir eller skyddsglasögon vårdtagarnära arbete"– tvärt emot riktlinjerna från regionerna.

"Man måste alltid göra en riskbedömning"

När tidningen når Ann Söderström under tisdagen och frågar om riktlinjerna från regionerna nu kommer att ändras, betonar hon att vårdanställda alltid ska tillgång till adekvat skyddsutrustning.

– Alla ska känna sig trygga. I normalfall räcker visir vid droppsmitta, men man måste alltid göra en riskbedömning.

Hon poängterar att sjukvårdspersonal fortfarande rekommenderas ha munskydd eller andningsskydd i vissa arbetsmoment där risken för smitta är större och att det handlar om riktlinjer – det finns inget förbud mot att alltid ha munskydd.

Så vårdpersonal som känner oro kan fortfarande alltid, i kombination med visir, använda munskydd?

– Det är något som den lokala verksamhetschefen måste ta ställning till.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer för personalens skyddsutrustning

Vid all vård- och omsorgsnära kontakt ska en riskbaserad och adekvat användning av personlig skyddsutrustning vara ett komplement till de basala hygienrutinerna.

Det är arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla adekvat skyddsutrustning och att se till att personalen är väl förtrogen med handhavandet. För att minska risken för brist på tillgång till nödvändig personlig skyddsutrustning behöver arbetsgivaren inventera och säkerställa tillgången till denna.

Skyddsåtgärder utgår alltid från den bedömda risken i aktuell vård- och omsorgssituation. En verksamhetsanpassad strategi för att riskbedöma patienter med infektionssymptom till hög respektive lägre smittrisk med covid-19 bör upprättas.

Lokal riskbedömning behöver utföras i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker (se exempelvis 17 § för vård av patienter). Där framgår att särskilda skyddsåtgärder vidtas när det gäller vård av patient, transporter och vid laboratoriediagnostik.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.