Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Lars-Olof och David Hjärp tycker att Sverige ska stanna kvar i EU. "Jag tycker om öppenheten och att vara en del av ett större sammanhang", säger Lars-Olof Hjärp.

Svenskarna vill stanna kvar i EU

Som läget ser ut lär det knappast bli någon Svexit under överskådlig tid. En specialbeställd GP/Sifo visar att 72 procent av svenskarna vill stanna i EU.

I veckan röstar britterna om sitt EU-medlemskap. Sifo har på uppdrag av GP ställt frågan till 1 000 svenskar hur de ställer sig till samma fråga.
Svaret är att en överväldigande majoritet – 72 procent – vill stanna kvar i unionen. 17 procent vill gå ur, medan 11 procent är tveksamma.
Linda Berg, statsvetare och föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet, säger att andelen som säger att andelen som vill stanna kvar är något högre än de brukar vara i SOM-institutets mätningar. Men i stora drag stämmer bilden ganska väl överens med den trend hon sett de senaste åren.
– Vi har under egentligen hela 2000-talet sett en stor nedgång i andelen personer som är uttalat kritiska och vill att Sverige ska lämna EU, säger hon.
Kring 2010 när effekterna av finanskrisen nått Europa, och diskussionen om Greklands ekonomi och hur det påverkade EU var som mest intensiv, ökade andelen kritiker något. Men sedan ett par år tillbaka har stödet för EU ökat igen.
– Hur stor skillnaden är mellan de positiva och negativa har varierat lite, men påtagligt många fler vill stanna kvar, säger Linda Berg.

Anette och Magnus Färlegård. Bildt: Frida Winter


Göran von Sydow, forskare i statsvetenskap och ställföreträdande direktör på Svenska institutet för Europapolitiska studier, konstaterar att det finns en klar övervikt för ja-sidan i Sverige och att opinionen är ganska stabil. 
– Så har det sett ut på senare tid. Svensk Europaopinion har haft en gradvis uppgång. Om man ser på ett spann om 15 år, så har opinionen blivit mer positiv. Förutom under de senare krisåren, då vi såg en dipp, säger han.
Sverige blev medlem i EU 1995 efter en folkomröstning hösten 2014, som slutade med en knapp seger för ja-sidan – 52,3 procent mot 46,8. SOM-institutet har ändå sedan före det svenska inträdet varje år ställt frågan om inställningen till det svenska EU-medlemskapet och efter de första årens tveksamhet så har svenskarna alltså blivit allt mer positiva.
Trenden sett likadant ut i flertalet EU-länder under de senaste åren. 
Men Storbritannien är ett undantag. Här har man ända sedan inträdet 1973 varit klart tveksamma till Europasamarbetet.
Hur det skulle påverka opinionen i Sverige om Storbritannien röstar för ett utträde är svårt att säga, menar forskarna. Göran von Sydow tror att det på kort sikt skulle leda till en större osäkerhet bland svenskarna.
– Det skulle nog inte innebära ett stort skifte till nej, men det skulle nog ge en ökad osäkerhet hos ett antal väljare. Ett brittiskt utträde skulle ju leda till en osäkerhet kring vad EU är och hur Sveriges roll ser ut, säger han.
Linda Berg konstaterar att när EU och EU-frågor kommer i fokus mer än vanligt, så brukar det få effekter i opinionen. Men på vilket sätt och hur mycket det skulle påverka svenska väljare om Storbritannien lämnar vill hon inte spekulera i.
– Vi har ingen liknande erfarenhet. Det finns ingen forskning att gå på. Därför är det väldigt svårt att säga.
 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.