I ett litet rött hus med vita knutar, med skogen som närmsta granne, bor Anna Köster. Hon köpte huset 2009, samma år som tomten styckades av och blev en egen fastighet. I samband med avstyckningen godkände kommunen också bygge av ett infiltrationsavlopp för ”toalett-, bad, -disk och tvättavloppsvatten”, vilket Anna senare också installerade.
Huset byggdes på 40-talet, och då söktes aldrig något bygglov. Preskriptionstiden på tio år har sedan länge passerat, så kommunen kan inte kräva att huset rivs, men att huset saknar bygglov innebär att om någonting skulle hända med det, exempelvis att det brinner ner, så kan det inte återuppföras. Någonting som oroar Anna väldigt mycket.
– Det har varit många sömnlösa nätter och man har ju en konstant oro för framtiden. Händer det någonting med mitt hus, så kommer jag bli hemlös. Jag har ingenstans att ta vägen.
När hon köpte huset var hon medveten om att huset saknade bygglov och att det behövde sökas ett. Men med tanke på att kommunen hade godkänt bygge av ett infiltrationsavlopp och att avstyckningen nyligen hade blivit godkänd – dessutom uttryckligen för bostadsändamål – så kände hon sig trygg med att kommunen skulle bevilja ett och valde därför att köpa fastigheten ändå.
– Avstyckningen är just gjord och den är gjord för boende. Och sen då att de godkänner en infiltration. Vad ska jag med en toalett och avlopp till på en tomt?
Innanför Landvetter flygplats bullerzon
Kort efter att hon köpt huset gjorde hon sin första bygglovsansökan. Eftersom det aldrig har funnits något bygglov räknas det som ”Bygglov i efterhand för nybyggnad av fritidshus”. I avslaget hänvisar man framför allt till att huset ligger inom det område där man riskerar att utsättas för buller från Landvetter flygplats och att Swedavia, som äger flygplatsen, därför kan tvingas göra bullerdämpande åtgärder – vilket man som kommun vill undvika eftersom det kan göra det mindre attraktivt för Swedavia att expandera. Dessutom har Swedavia rätt att överklaga, vilket innebär att beslutet kan komma att rivas upp i efterhand.
Erika Persson, bygglovsarkitekt och bebyggelseantikvarie vid bygglovsenheten i Härryda kommun, säger att det inte spelar någon roll att huset är gammalt.
– Även om huset står där idag och har funnits där länge, så är det ju de regler som gäller i dag som vi måste utgå ifrån, säger Erika Persson.
”De antar att det finns ett bygglov”
En förklaring till att miljö- och hälsa, som är de som godkänner avloppsansökningar som kommer in till kommunen, kan godkänna en ansökan där det saknas bygglov för huset på tomten, är att de inte har samma ärendehanteringssystem som bygglovsavdelningen, förklarar Ulrica von Pfaler, enhetschef för bygglov vid sektorn för samhällsbyggnad i Härryda kommun.
– Ser de att det finns ett färdigt hus där så antar de att det finns ett bygglov. Men om det byggs nya hus så har vi en samordning. Men det har inte alltid skett.
På andra sidan häcken får man bygglov
Gör man ett jämfotahopp från Annas tomt så har man plötsligt lämnat Härryda och istället hamnat i grannkommunen Mölndal. Där har man, trots samma förutsättningar, gjort en annan bedömning i bygglovsfrågan.
Där, på andra sidan kommungränsen, bor en av Annas närmsta grannar. De hade också ett gammalt hus som det saknades bygglov för och 2015 sökte de lov dels för att riva och bygga om sitt ursprungliga hus, dels för att bygga ut. Dessutom sökte de för att bygga ett garage på tomten. De fick samtliga delar beviljade och där står i dag ett hus på 124 kvadrat, med tillhörande garage.
– Jag åker förbi där varje dag, jag blir bara gråtfärdig varje gång, säger Anna Köster.
”Ombyggnad eller mindre tillbyggnad kan gå bra”
Men enligt Björn Ekblad, bygglovsarkitekt på Mölndals stad, så är de restriktiva med att bevilja bygglov i bullerzonen även där.
– Om det är ombyggnad eller mindre tillbyggnad av befintliga hus så kan det gå bra, men annars är vi restriktiva.
Men något bygglov i efterhand krävdes inte för Annas grannar.
– Det var ju så gammalt, så man får anse att det finns bygglov, säger Björn Ekblad.
Man behöver alltså inte ansöka om bygglov i efterhand?
– Nej, det behöver man inte göra.
Men den tolkningen anser Ulrica von Pfaler inte att man kan göra i Annas fall.
– En tillbyggnad är en annan sak för då har du ju själva huset redan.
Men om Anna hade skickat in en ansökan om en tillbyggnad, så hade hon ju inte fått lov till det, eftersom hon inte har lov på grundbyggnaden?
– Nej.
Så, här har man ju ändå gjort lite olika bedömning?
– Det är ju viktigt att säga att det är ju egentligen politiken som tar de slutgiltiga besluten. Vi skriver tjänsteskrivelser med förslag och vi känner ändå att de måste vara rättssäkra.
Proportionalitetsprincipen
En fråga Anna inte tycker att hon får svar på är hur kommunen har tagit hänsyn till den så kallade proportionalitetsprincipen. Den innebär att beslut en myndighet tar måste stå i rimlig proportion till de negativa konsekvenser beslutet får för den enskilde. Skulle man göra bedömningen att de negativa konsekvenserna för den enskilde blir för stora, i förhållande till vinsten för de allmänna intressena, så får de inte lämna negativt besked.
– Proportionalitetsprincipen struntar de fullständigt i. De tar ingen hänsyn över huvud taget till den, säger Anna.
Erika Persson säger att man har förståelse för att det kan slå hårt mot en enskild person, men i fallet med Annas bygglov handlar det om att de inte har utrymme att göra en annan bedömning än den de gjort.
– Jag förstår ju att hon upplever att det slår väldigt hårt mot henne som enskild. Men, områdesbestämmelserna och flygbullerzonerna, det finns liksom ingen väg kring de bestämmelserna.
”Jag kommer inte ge mig”
Anna har överklagat sitt senaste avslag, men är beredd på att få ännu ett.
– Jag kommer inte ge mig. Jag tänker ha mitt bygglov. Det är inte om, utan jag ska ha det alltså. Sedan om jag hinner dö innan jag får det, men jag kommer inte sluta.
GP satsar på Härryda – missa inte det senaste!
Nu kan du få alla våra lokalnyheter och fördjupande reportage som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Härryda. I mobilen hittar du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Alla artiklar om Härryda hittar du även på gp.se/nyheter/storgöteborg.
