I höstas svarade åttondeklassare i nio av Göteborgsregionens kommuner på en enkät i den nationella undersökningen Lupp, som står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken.
Frågorna rör allt från pandemin till trygghet, hälsa, skola, fritid, arbete och framtid – och syftar till att ge kommuner kunskap om ungas situation och åsikter.
24 procent av eleverna svarar att livet som helhet försämrats lite eller mycket under pandemin. Bland tjejerna är andelen högre. Hela 34 procent av tjejerna uppger att livet försämrats medan samma siffra för killarna är 13 procent.
Siffrorna skiljer lite mellan kommunerna, men tendensen är tydlig. Fler tjejer upplever att de påverkats negativt.
I första hand är det möjligheten till extrajobb och sommarjobb som eleverna upplever har försämrats. På andra plats kommer fritiden och på tredje plats den psykiska hälsan.
En del ungdomar uppfattar dock att delar av livet har förändrats till det bättre, exempelvis den fysiska hälsan och relationen till familjen.
Lupp
Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en nationell undersökning från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som kommuner kan genomföra för att få kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter.
Hösten 2020 genomfördes Lupp i nio av Göteborgsregionens kommuner: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och Tjörn. För Lilla Edet och Partille var det första gången.
Enkäten vänder sig till elever i årskurs åtta och i några av kommunerna även ungdomar på gymnasiets år två. Svarsfrekvensen bland åttondeklassarna låg mellan 70 och 90 procent åtta av kommunerna och 55 procent i Lilla Edet.
Tjejers uppskattade mående försämrats
Eleverna har även fått svara på hur de bedömer sin hälsa under de senaste sex månaderna. Här svarar bara 60 procent av tjejerna att de har en ganska eller mycket bra hälsa. Bland killarna ligger samma siffra på 85 procent.
I Kungsbacka har man gjort undersökningen fyra gånger sedan 2007 och där kan man se en tydligt nedåtgående trend i svaren från tjejerna. Från att ha legat på samma nivå som killarna, drygt 80 procent, har deras svar sjunkit till 63 procent.
– Det här med ökande ohälsa bland tjejer är inget som Lupp är ensam om att visa. Det är en trend vi sett på flera håll. Det som är bra med Lupp är att kommunerna som gör undersökningen går tillbaka till ungdomarna för att återkoppla resultaten och bättre förstå vad som ligger bakom, säger Åsa Nilsson, analytiker på Göteborgsregionen som samordnar GR-kommunernas Lupp-arbete.
LÄS MER:Oroväckande många samtal till tjejjouren under pandemin
Under sommaren och hösten ska alltså resultatet analyseras och fördjupas med hjälp av ungdomar och forskare.
Manne Laurin går i klass åtta på Lexby skola och är en av dem som ska jobba med enkäten i Partille kommun. Tillsammans med fem andra unga kommer han under tre veckors sommarjobb försöka nyansera svaren i undersökningen och göra dem mer begripliga för kommunens beslutsfattare.
GP stämde träff med honom och några av hans jämnåriga för ett snack om enkäten och pandemin.
– Det känns underbart att någon verkligen bryr sig om hur vi har det, säger Lovisa Fhager.
– Jag håller med. Det känns ibland som att de som bestämmer bara säger till att vi ska sluta med något och sedan går de och dricker kaffe, så det här är ju jättebra, säger Manne Laurin.
Pandemin påverkat olika
De tycker det är naturligt att många unga uppger att livet försämrats under pandemin. Men själva har de påverkats på helt olika sätt.
– För min del har det blivit ganska tråkigt. Jag kan inte jobba lika bra hemma. Man har ju ingen lärare i sovrummet som håller koll på en. Men jag mår inte så mycket sämre, det är mest bara tråkigt, säger Manne Laurin.
– Mitt liv har faktiskt inte förändrats mycket alls om jag tänker efter. Det största är ju det här med distansundervisning och att jag pluggar sämre, säger Tage Wirén.
– För mig har det blivit mycket bättre. Jag har länge önskat distansundervisning för jag pluggar bättre hemma och skolmiljön är bara jobbig och har inte funkat alls för mig. Sen tycker jag inte att restriktionerna för barn och unga varit så stränga så det har inte påverkat jättemycket, säger Lovisa Fhager.
Värst verkar klasskompisen Harry Aldén Aronsson ha upplevt pandemin.
– För mig har det blivit ganska mycket sämre. Jag har ADHD och behöver ha människor runt mig för att inte explodera som ett ägg i en mikrovågsugn, säger han.
Att tjejer generellt uppger att de mår sämre än killar och att fler tjejer än killar upplevt att pandemin försämrat deras liv tror de har flera anledningar.
– Det känns som att tjejer är mer sociala och hänger mer tillsammans vilket man inte kunnat göra på samma sätt nu, säger Manne Laurin.
– Jag känner att min prestationsångest är hög ibland och att då vara tjej och ha lärare som har högre förväntningar på en kan inte vara lätt, säger Harry Aldén Aronsson.
– Jag tycker det är ganska uppenbart att det har med sociala medier att göra. Dels ökningen av hur stor del av våra liv det tar och sen fokuset på prestation och kroppsuppfattning. Att konstant bli mätt. Det är inte längre bara i skolan mellan åtta och tre utan hela dygnet finns risk att utsättas för det, säger Lovisa Fhager.
Var fjärde utsatt för brott
Åttondeklassarna har även svarat på frågor om hur trygga de är i skolan. Bara tre av tio tjejer i upplever att de alltid är trygga i skolan. Bland killarna är det cirka hälften. De miljöer som flest ungdomar uppfattar som otrygga är stan/centrum och kollektivtrafiken.
Lite mer än var fjärde åttondeklassare uppger sig ha blivit utsatt för brott eller hot om brott under det senaste halvåret.
Men det är inte bara siffror över ohälsa och otrygghet som kommer fram i enkäten. Eleverna har också svarat på om de vill påverka i frågor som rör den egna kommunen. Här svarar nästan hälften ja. Och tjejerna är mer positivt inställda än killarna – 49 procent mot 39 procent.
De åttondeklassare GP träffar har alla svarat att de vill påverka mer.
– Jag har mycket mer jag vill påverka än vad som kommer att gå. Men jag har hört att de vill göra om den övergivna fabriken vid Säveån till ett konserthus. Det hade jag väldigt gärna velat vara med och påverka, säger Harry Aldén Aronsson.
– Jag tycker generellt att vi har det väldigt bra. Vi har Allum, ett stort bibliotek och ungdomens hus. Men något mer kring musik hade varit roligt. Och så är den viktigaste frågan för mig miljön, säger Lovisa Fhager.
RÄTTELSE: I en tidigare version av den här artikeln angavs felaktigt att en majoritet av åttondeklassarna tycker att familjerelationerna och den fysiska hälsan förbättrats under pandemin. Rätt är att en majoritet anser att de är oförändrade, 16-17 procent att de förbättrats och något färre att de försämrats.
