Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Skräpmat innehåller det som ibland kallas tomma kalorier, det vill säga att näringsinnehållet inte återspeglas i antalet kalorier som man får i sig. Maten kan exempelvis vara för fet, och innehålla onyttiga fettsorter eller mycket socker. Bild: Mostphotos
Skräpmat innehåller det som ibland kallas tomma kalorier, det vill säga att näringsinnehållet inte återspeglas i antalet kalorier som man får i sig. Maten kan exempelvis vara för fet, och innehålla onyttiga fettsorter eller mycket socker. Bild: Mostphotos

Storbritannien – skräpmatens förlovade land

En kebab med extra allt på hemväg sent efter en utekväll. Eller en kaloririk dubbelburgare med en tjock ostskiva och pommes frites. Vem känner inte igen sig i den bilden? Men svenskar är inte lika sugna som många andra européer, visar en undersökning.

Det handlar om en massa onödiga kolhydrater, som från sockrade drycker och annat kalorihaltigt som vi äter i farten. Snabbmat definierar ofta själva begreppet skräpmat som innebär mat som mättar, men inte ger särskilt mycket näring i förhållande till kaloriinnehåll. Det är det som brukar kallas för tomma kalorier.

LÄS MER: Varannan planerar inte maten – så uppstår matsvinnet

LÄS MER: Därför kan du inte kompensera för skräpmat med ett träningspass

Nu har Hello Fresh, ett företag som levererar färdiga middagslösningar, undersökt inställningen till så kallad skräpmat i nio länder i Europa. Studien visar att britterna toppar ligan. De unnar sig skräpmat nästan sex gånger per månad och belgarna ligger inte långt efter.

Svenskarna placerar sig precis i mitten, eller på femte plats, med drygt tre sådana måltider per månad.

Minst frestade att ge efter för suget är österrikarna.

Genomsnittligt antal gånger man äter skräpmat per månad

  1. Storbritannien: 5,69
  2. Belgien: 5,49
  3. Schweiz: 3,70
  4. Frankrike: 3,40
  5. Sverige: 3,33
  6. Tyskland: 3,08
  7. Danmark: 2,91
  8. Nederländerna: 2,84
  9. Österrike: 2,44

Källa: Hello Fresh

Det är ingen överraskning att åldern på konsumenterna spelar en roll för hur ofta man äter skräpmat. Även här leder britterna skräpmatsligan. 16-24-åringar i Storbritannien konsumerar sådan mat elva gånger per månad, vilket nästan motsvarar varje fredag, lördag och söndag för att enkelt åskådliggöra det.

Även här hamnar belgarna på en andraplats med sju gånger per månad.

Svenska yngre konsumenter ligger på drygt fyra tillfällen, vilket inte är mycket över snittet för hela vuxna befolkningen.

I studien har också 105 europeiska städer rangordnats efter hur mycket skräpmat man äter där, enligt resultatet.

På topp tio ligger enbart städer i Storbritannien och Belgien.

Bara en svensk stad – Karlstad – finns med på listan över de 30 städer där man äter mest skräpmat. Där äter man i genomsnitt skräpmat fem gånger per månad.

Och hur står sig göteborgare mot stockholmare? Den kampen vinner Västkusten där man äter i snitt 2,79 sådana måltider per månad jämfört med huvudstadens 3,48.

Topp tio-lista bland 105 undersökta städer

Inom parenteser anges antal måltider med skräpmat per månad.

1. Belfast, Storbritannien (7,45)

2. Mons, Belgien (7,32)

3. Birmingham, Storbritannien (6,69)

4. Glasgow, Storbritannien (6,63)

5. Newcastle, Storbritannien (65)

6. Bryssel, Belgien (6,22)

7. Namur, Belgien (6,10)

8. Edinburgh, Storbritannien (6,02)

9. Liege, Belgien (5,97)

10. Manchester, Storbritannien (5,75)

Källa: Hello Fresh

Undersökningen har också frågat om konsumtion av färdigrätter och konstaterar att dessa ”varken är lika hälsosamma eller näringsrika som en hemlagad måltid”. Även där är de yngre storkonsumenter i jämförelse. I alla länder som inkluderades i undersökningen köper ungdomar mer färdigmat är landets genomsnitt.

Här har man valt att fråga om innehållet i deras varukorgar och i topp hamnar denna gång Belgien. Där är drygt en tredjedel eller 27 procent färdigrätter i varukorgen, medan svenska ungdomar hamnar på en mindre andel, 23 procent, när de handlar.

Undersökningen visar att svenskar i alla åldrar äter minst av färdigrätter i hela Europa. I genomsnitt innehåller bara 18 procent av de svenska varukorgarna färdigrätter.

Orsaken till att de tillfrågade inte lagar maten själva är enligt studien att vissa rätter är svåra att laga. Fyra av tio gav det svaret.

Så gjordes undersökningen

15 687 vuxna tillfrågades i nio europeiska länder. Antalet tillfrågade personer per land är följande: Storbritannien (1 601), Schweiz (1 505), Nederländerna (1 523), Tyskland (1 509), Frankrike (1 503), Danmark (1 507), Belgien (3 509), Österrike (1 513) och Sverige (1 517).

Källa: Hello Fresh

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.