Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

 Bild: Jessica Gow
Bild: Jessica Gow

Arne Larsson: Stilla i opinionen – men det kommer inte att hålla i sig

Kristdemokraterna håller sakta men säkert på att bli ett nytt krisparti och Moderaterna vandrar stadigt uppåt. Men mest av allt är det stilla i opinionen. Så lär det knappast förbli.
Här är tre saker som talar för att större omkastningar väntar.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

GP/Sifos väljarbarometer för februari innehåller inga statistiskt säkerställda förändringar. Men under ytan rör det sig: Moderaterna är i dag 6 procentenheter större än för ett år sedan – och Kristdemokraterna är precis ovanför spärren till riksdagen.

Det här hänger förstås ihop. KD var först ut med att tydligt öppna dörren för SD och därmed visa väljarna att det fanns andra tänkbara regeringsalternativ efter det att alliansen spruckit. Det belönades av borgerliga väljare som är hjärtligt trötta på S-ledda regeringar. M följde efter och väljarna kom tillbaka.

En utveckling som mycket väl kan hålla i sig – och leda till att Ebba Busch tar till kraftigare ammunition än dammsugare i debatten de kommande månaderna.

Det kommer hända saker

Och det finns en del som talar för att väljarlandskapet ska röra på sig ytterligare inom de kommande månaderna.

• Coronaviruset släpper sitt grepp om landet och vi orkar tala om andra frågor än pandemibekämpning. Den stora frågan är vem som lyckas sätta dagordningen. Regeringspartierna lär helst vilja tala om hur de ska stärka välfärden och ställa om till ett grönare leverne. Oppositionspartierna på högersidan kommer att satsa sitt bästa krut på att elda på om bilbränder, skjutningar och gängkriminalitet. Den som vinner den matchen har också bäst förutsättningar för att öka väljarstödet.

Liberalerna lever farligt

• Liberalerna måste välja sida. Det är nästan plågsamt och se hur partiet misshandlar sig självt genom att göra just ingenting – mer än att kritisera ett avtal man frivilligt gick in i efter en gedigen interndemokratisk process samt vägra ge besked om framtiden.

Förr eller senare kommer man förstås att agera, något som kan sätta igång en dominoeffekt, oklart vilken. KD:s långsamma vandring nedåt i opinionen kan möjligen ge en vink om hur stor marknaden är för borgerliga partier med affärsidén att acceptera ett visst mått av SD-inflytande.

Helt klart är i alla fall att alla liberaler inte trivs där partiet är i dag – och att det finns de som inte kommer att trivas alltför nära den position M och KD intagit. Partiledningen bör nog se till att ha några goda idéer på lager den dag det är dags – annars kommer övriga partier nog dela upp det lilla som är kvar av Liberalerna mellan sig.

Räkna med tuff valrörelse

• Vi går in i en valrörelse. Allt talar för att vi kommer att få en rekordlång valrörelse, med inte helt igenom trevliga inslag. Alla läsare som inte rör sig på sociala medier är att gratulera, för på Twitter får vi redan nu dagliga föraningar om hur det kan komma att låta. Så sent som i dag pucklade en tjänsteman i regeringskansliet och Moderaternas gruppledare på varandra och anklagade varandra för såväl lagbrott som förtal.

Den som håller sig till mer traditionella medier kunde tidigare i veckan bevittna hur försvarsminister Peter Hultqvist i en Aktuelltdebatt gick till en så ursinnig attack mot Jimmie Åkesson att till och med socialdemokratiska partimedlemmar rimligtvis måste önskat att programtiden snart var slut.

Jag ska inte trötta er med fler exempel, utan konstaterar bara att på det politiska slagfältet är inga oförrätter för gamla eller för futtiga för att inte göra en stor sak av.

Och att vi, tyvärr, alldeles säkert kommer att få se mer av den varan.

Tre tendenser

Liberalt bottenrekord

Liberalerna fortsätter att ligga och skvalpa på siffror en bra bit från riksdagsspärren. Endast 2,8 procent skulle rösta på partiet om det var val i dag. Så litet stöd har partiet aldrig tidigare haft i en Sifomätning.

Moderaterna vinner mark

M har haft en stigande trend under ganska lång tid och har på ett år växt med sex procentenheter. Partiet har intagit en tydligare position och Ulf Kristersson framstår i dag som den självklare oppositionsledaren. Det har stärkt partiet.

Krisläget för Kristdemokraterna

KD ligger numera farligt nära spärren till riksdagen. Partiet har inte längre någon självklar roll i det politiska landskapet i och med att Moderaterna nu gjort samma resa högerut och tagit tillbaka sina gamla väljare.

LÄS MER: Bottenrekord för Liberalerna - sämst sedan 1967