En bred invasion är en sista utväg för Putin, skriver Jan Höglund.
En bred invasion är en sista utväg för Putin, skriver Jan Höglund. Bild: Pavel Bednyakov/GP

Så kan Putin nå sina mål – och riskera mindre

Nato, EU och USA samarbetar i krisen. Men det prövas först när Vladimir Putin går från hot till handling. Dessutom är en bred invasion en sista utväg. Ryssen har andra medel för att nå sina mål – och riskera mindre.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den ryske presidenten talade med Frankrikes Emmanuel Macron i telefon. Västvärlden har ignorerat Rysslands säkerhetsproblem, enligt Putin. De svar han fått i veckan tar inte hänsyn till ryska krav på att förhindra Natos expansion, utplacering av slagvapensystem nära ryska gränser och försvarsalliansens infrastruktur i forna Sovjetstater.

Putin ska studera USA:s motförslag noggrant innan han beslutar om ytterligare åtgärder, sade han. Enligt Frankrike var de två ledarna överens om behovet av att trappa ner situationen.

Senare på fredagen uppgav Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att alliansen var redo att öka sin närvaro i Östeuropa för att visa sin beslutsamhet. Enligt Stoltenberg har Ryssland satt in tusentals stridsberedda trupper och robotsystem i Belarus, som också gränsar till Ukraina.

ANNONS

Längs gränserna i öster och söder finns sedan tidigare ryska trupper med stridsvagnar, artilleri och robotar, med stöd av flyg- och sjöstridskrafter. USA:s president Joe Biden befarar ett anfall i februari. Men det går trots allt att undvika en diplomatisk kollaps även om väst inte på någon punkt går Kreml till mötes. Ståndpunkterna är oförenliga.

Diplomatin får respit

Det man erbjuder är samtal om förtroendeskapade åtgärder. Enligt USA:s ambassadör i Moskva John Sullivan rör det bland annat ökad insyn i militär övningsverksamhet i Europa och offensiva vapensystem, inklusive i Ukraina.

I onsdags möttes representanter för Ryssland, Ukraina, Frankrike och Tyskland i Paris för samtal om konflikten i östra Ukraina. De ska ses igen om två veckor. Det kan ge diplomatin en respit. Det gäller även uttalanden av den ryske utrikesministern Sergej Lavrov på fredagen:

– Om det beror på Ryssland, då kommer det inte att bli något krig. Vi vill inte ha krig. Men vi kommer inte heller att tillåta att våra intressen trampas på grovt, och ignoreras, sade han enligt ryska radiostationer.

Ukrainska soldater gör i ordning skyttegravarna vid frontlinjen i östra Ukraina. På den ryska sidan av gränsen har stora mängder trupper samlats.
Ukrainska soldater gör i ordning skyttegravarna vid frontlinjen i östra Ukraina. På den ryska sidan av gränsen har stora mängder trupper samlats. Bild: Vadim Ghirda

Lavrov ansåg dock att det fanns åtminstone "något" i de skriftliga svaren. Han förväntade sig att träffa USA:s utrikesminister Antony Blinken igen under de närmaste veckorna. Deras senaste möte ägde rum i Genève den 21 januari. Det gav inget genombrott men de kom överens om att fortsätta kontakterna.

ANNONS

Priset för invasion kan bli högt

Dmitrij Medvedev, vice ordföranden för Rysslands säkerhetsråd, tidigare president och Putins nära allierade, säger enligt Tass att Ryssland och USA måste engagera sig i diplomati för att lösa konflikten. En konflikt mellan Moskva och Washington skulle vara ett "katastrofalt scenario".

– Jag räknar med att det aldrig kommer att hända, säger han.

Om Vladimir Putin försöker erövra Ukraina och trotsa omvärldens varningar blir priset högt. Bland sanktioner som diskuteras är att stänga Ryssland ute från det internationella systemet för finansiella transaktioner SWIFT och att stoppa planerad gasexport via rörledningen Nordtream 2 till Tyskland.

Men det är vid en fullskalig invasion. Vad som händer vid mer begränsade och inte lika uppenbara ryska intrång är tveksamt och omstritt. Det finns stora industriella och ekonomiska nationella intressen att balansera i EU och USA. Massiva sanktioner skulle slå hårt även mot Europa, som är beroende av rysk gas.

Donbass kan pröva västländerna

En utveckling som skulle sätta den västliga solidariteten på hårt prov är om Vladimir Putin går in med ”fredsbevarande” trupp i utbrytarrepublikerna i Donbass, med eller utan identiteter och beteckningar, och låter folket rösta om medborgarskap. Det hände på Krim 2014 och blev en förevändning för annekteringen. Ryskstödda utbrytarregioner finns i Moldavien och i Georgien.

ANNONS

Biträdande chefen för milisen i Folkrepubliken Donetsk Eduard Basurin sade vid en nyhetsbriefing på fredagen enligt Tass att den ukrainska generalstaben under ledning av amerikanska rådgivare lägger sista handen vid en plan för en offensiv operation i Donbass.

– Datumet för aggressionen mot folkrepublikerna kommer att fastställas när attackgrupperna har skapats och operationens plan godkänts av Ukrainas nationella säkerhets- och försvarsråd, sade Eduard Basurin.

LÄS MER: Hur effektivt är sanktionsvapnet?

LÄS MER:Biden: Rysk invasion i februari klar möjlighet

LÄS MER:Kreml: Ryska ståndpunkter har inte beaktats

ANNONS