Det var svårt att få en intervju med en socialsekreterare om arbetsmiljö. Marcus Gustavsson, en av två ordförande i Vision, säger att många inte vågar prata, inte ens anonymt, med medier.
– Tystnadskulturen är ett jätteproblem. Så ser det ut på många arbetsplatser, man vågar inte diskutera arbetsvillkoren öppet. Det där behöver Göteborgs stad ta tag i.
Marcus Gustavsson menar att det är en ledningsfråga.
– Våra politiker är högsta ansvariga för arbetsmiljön. De måste peka ut att de ser allvarligt på detta och vill åstadkomma en förändring. När medarbetare framför kritik mot att arbetsmiljön inte är hållbar ska det ses som positivt. Det handlar om omsorg om verksamheten och dem vi är till för.
Sonia Koppen är den andra ordföranden i Vision. Hon beskriver tre sorters rädsla.
– Det är en rädsla över att klienterna inte får det stöd de behöver. Man har så mycket att göra att man vet att man gör fel och väntar bara på att någon ska komma på en. Sen finns en stolthet som gör att man jobbar hårt och länge innan man säger ifrån, många vill inte erkänna ens för sig själva att de inte orkar mer. Och så finns en rädsla att uppfattas som jobbig. Då blir löneutvecklingen ingen eller låg.
Sonia Koppen tycker att många lägger mycket på sig själva istället för att se att det är ett strukturellt problem. Kris i socialtjänsten har det varit länge. Sonia Koppen har jobbat som socialsekreterare i snart tio år.
– När jag började 2007 var det också hög arbetsbelastning, hög omsättning och kollegor som grät på jobbet. Det är inget som hänt det senaste halvåret.
Marcus Gustavsson säger att Vision vill ha en diskussion om vilka arbetsuppgifter som ska plockas bort. Många studier visar att arbetsbelastningen är orimligt hög. Arbetstyngdsmätningar har gjorts i Göteborg, men resultatet är omdiskuterat. Marcus Gustavsson menar att stadsdelarna måste ta problemet på allvar.
– Använd arbetstyngdsmätningarna och sopa inte saker under mattan när de visar röda siffror.
Sonia Koppen tycker att det värsta är att det går så långsamt.
– Alla vet hur illa det är. Varför gör ingen något?
2012 demonstrerade socialsekreterarna på Gustaf Adolfs torg. Då tillsatte politikerna en kommission. 2014 levererade den sju rekommendationer. Sonia Koppen säger att facket fortfarande trycker på för att dessa ska genomföras.
– Det har varit otroligt trögt. I stadsdelarna ser det väldigt olika ut. Den lokala introduktionen är inte på plats överallt ännu.
Enligt Marcus Gustavsson har situationen blivit värre efter stadsdelsreformen 2011. Ytterligare ett chefsled har lagts till och mandatet för första linjens chefer är otydligare.
– Att hålla budget är prio ett. Perspektivet är inte så långsiktigt.
Nu har politikerna beslutat om ett nytt handlingsprogram för socialsekreterarnas arbetsmiljö.
– Hoppas att det går lite snabbare den här gången, säger Sonia Koppen luttrat.
