Den 25 maj planerar socialdemokraternas partistyrelse att fatta beslut om huruvida Sverige skall gå med i den västliga försvarsalliansen Nato eller inte. Ett ja innebär att det finns majoritet i riksdagen för en ansökan. Folkomröstning är inte aktuellt. Ansökan kan komma att inlämnas av statsminister Magdalena Andersson i juni.
Ryssland har inte bara invaderat Ukraina utan även fått de svenska och finländska regeringarna att brådstörtat lägga om utrikes- och säkerhetspolitiken. I Sveriges fall sker det utan mer omfattande debatt inför valet i september. Socialdemokraternas partisekreterare har fått ansvaret att under ett par veckor pejla stämningarna i lokalförbunden och kanske inbjuda till en videokonferens med avsikten att låta några gräsrötter komma till tals. Med vetskapen om att beslutet redan är fattat blir det ett spel för gallerierna.
Erfarna röster är nu ointressanta
Det är en stor kontrast till hur det gick till när Sverige både beslutade om alliansfrihet – som skulle syfta till neutralitet i krig – och att inte utveckla egna eller hantera andra länders kärnvapen. 1968 var den svenska linjen, efter långa överväganden, studiecirklar och säkerhetspolitiska bedömningar fastslagen. Nu säger socialdemokratiska källor att Palmetiden är över. Det innebär att partiets mest erfarna röster från början avskrivs som ointressanta. Det gäller många, från FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan Eliasson, den förra utrikesministern Margot Wallström och den tidigare ministern och kabinettssekreterare Pierre Schori till de tidigare socialdemokratiska statsministrarna. Även äldre nedrustningsexperter och diplomater som Hans Blix och Rolf Ekéus röster skall inte höras.
Däremot är det intressant att den privatägda vapenindustrin är en med de nuvarande politikerna i regeringen likställd aktör. Vid det hemliga högnivåmötet om Nato – som hölls i Finland för en tid sedan med den finländske presidenten som värd – fanns inte bara Sveriges finansminister Mikael Damberg med från svensk sida, utan också Jacob Wallenberg från Investor. Majoritetsägare i det snåriga och i ett för utomstående svårgenomträngliga vapenkomplexet där mutaffärer och oegentligheter under samlingsnamnet "Bofors" varit en del.
”Historiska skälen” haltar
När den förre statsministern Ingvar Carlsson i tal och utskottsförhör i riksdagen förklarade hur han såg på den svenska vapenindustrin 1988 var det med följande ord:
– Jag har under min nu rätt långa tid i politiken inte upplevt någon annan industribransch där respekten för lagarna och ansvaret för landet så uppenbarligen åsidosatts.
Att Sverige skall kroka arm med Finland av "historiska skäl" haltar något. Sverige ansökte om medlemskap i EU utan annan förhandsinformation än ett telefonsamtal till en underordnad i den finländska statsministerns kansli.
Det finns en rad saker som inte hinner redas ut med snabbspåret in i Nato:
- Medlemskap i Nato innebär "en för alla och alla för en", med vilket menas att alla måste ställa upp militärt för vilken som helst av medlemsländerna. Det betyder även att militära aktioner, som i Afghanistan, sker gemensamt.
- Minst två procent av BNP skall avsättas för militär upprustning. Medlemsländerna avgör inte ensamma vad som behövs utan samordnar med Natos behov.
- Förhandslagring av komponenter och avskjutningsramper för kärnvapen ingår om inte undantag görs. Men i Norge visade det sig att Stortingets beslut om undantag kringskars, vilket avslöjades på 1970-talet.
- Kärnvapen är en del av de vapen som Nato förfogar över och ett medlemsland förväntas ställa upp på att vapnen inte bara finns i vapenarsenalen utan också på att de kan användas.
- Sverige har inte undertecknat FN-dokumentet om förbud mot kärnvapen efter en enmansutredning som föreslog att Sverige skulle avstå. Det innebar slutet på maktkampen mellan dåvarande utrikesministern Margot Wallström (som tillsammans med UD förespråkade undertecknande) och försvarsminister Peter Hultqvist (som med försvarsdepartementet drev linjen att inte signera). Wallström avgick senare.
- Att lämna Nato är komplicerat och oklart hur det kan ske.
Sverige beslutar själv om Natomedlemskapet. Men det är Vladimir Putin som med sina hot har bestämt snabbheten och takten i ansökningen.
LÄS MER:Det skulle ett Natomedlemskap betyda för Sverige
LÄS MER:Vi är på väg in i Nato – men ingen berättar varför
LÄS MER:Kreml varnar Sverige för Natomedlemskap
