Ett vanligt grepp hos städer när det handlar om stadsutveckling är att hitta mindre städer vars storlek motsvarar den önskade eller förväntade tillväxten. För några år sedan sades ofta att Stockholm ska växa med ett Göteborg. Göteborg å sin sida har siktet inställt på att växa med ett Halmstad. En stor del av den tillväxten finns i det som Göteborgs stad kallar Nordens största stadsutvecklingsprojekt – Älvstaden.
LÄS MER:Frihamnen skulle lösa stadens alla problem – därför sprack planerna
Inne i Nordstan har en tre gång tre meter stor modell av centrala Göteborg ställts upp. Intresset bland de förbipasserande är stort. Två unga killar står och tittar ut över miniatyrstaden. De fastnar för den sytrådstunna lina som finns uppspänd mellan Lindholmen och Järntorget och som överbryggar ett par decimeter älv.
– Inte för att vara negativ men den där linbanan, har de inte skrotat den?
– Ja, den gick väl inte att bygga har jag för mig.
LÄS MER:Nu ska kostnaderna på Skeppsbron jagas
Flera förseningar
Tanken om en linbana har inte helt övergivits. Dess öde ska avgöras under hösten. Men flera delar av Älvstaden-projekten har försenats. I Frihamnen ska kommunen göra ett omtag, Karlatornet blir inte längre klart 2021 och frågan om Skeppsbron har blivit en politisk följetong. Inget av det syns i den modell av centrala Göteborg som finns uppställd i Nordstan.
Samtidigt har andra delar av Älvstaden redan börjat byggas. Till exempel var det för några veckor sedan byggstart på Masthuggskajen där flera stora byggprojekt nu inletts. Med ett projekt av den här storleken, som omfattar 25 000 nya lägenheter och 45 000 nya arbetsplatser, är risken stor att en modell av planerna är utdaterad i samma stund som modellen är klar.
– Så är det. De här datumen borde man kanske ha tejpat över, säger Anders Svensson, ansvarig för samordningen av arbetet med Älvstaden på Stadsbyggnadskontoret.
Hur hanterar ni de här förseningarna när ni pratar med folk som kommer hit?
– Det har inte varit så mycket frågor om tidsplanen. Men vissa projekt bryts upp av politiska och ekonomiska skäl. Det ingår lite i att jobba med något utifrån en vision. För det finns fortfarande ingen färdig plan för hela området. Den arbetar vi nu med att ta fram.
LÄS MER:Så ska Skeppsbron och Merkurhuset se ut
Omvänd ordning
Älvstaden omfattar delområdena Gullbergsvass, Lindholmen, Backaplan, Ringön, Frihamnen, Södra Älvstranden och Centralenområdet. Älvstadendagarna avslutades med ett panelsamtal om framtiden för projektet. En del som kom upp där var just visionen om Älvstaden. Gunilla Grahn-Hinnfors, från Västsvenska Handelskammaren, menar att Älvstaden till viss del börjat arbetet i fel ände.
– Man har börjat med en önskelista om billiga bostäder, fantastiska lokaler och sedan, när man börjar titta på kostnaderna så blir det för dyrt och då har man hamnat i en situation där man utlovat något man inte kan infria, sa hon.
LÄS MER:Här är förslaget som kan rädda linbanan
En mer framkomlig väg för Älvstaden hade varit att först undersöka till exempel markförhållanden och sedan bestämma vad som går att bygga, menade Gunilla Grahn-Hinnfors. I panelsamtalet deltog även Ulrika Palmblad Gröön, stadsutvecklingschef för Älvstaden. Hon menade att frågan om ”hur” bör komma efter visionsarbetet.
– Visionen handlar om vad vi vill åstadkomma. ”Hur” är det som vi nu håller på att jobba med. Tar man med hur är det inte en vision. Med det har vi jobbat med, hur vi ska lyckas med de strategier som finns.
Alexander Mafi och Amanda Törn är några av de som stannar till för att se hur staden ska utvecklas.
– Man har ju hört en del av allt detta. Linbanan tror jag inte kommer bli av. Det var en kul idé men kanske inte en så bra idé. Karlastaden tycker jag är skitkul. Det sitter liksom ribban för vad vi kan göra när vi blir fler människor i staden, säger Alexander.
Amanda fyller i:
– Jag tycker det är kul att man utnyttjar vattnet lite bättre än vad man gör nu. Jag tror det kommer bli bra.
