Säveåns vatten strömmar förbi den, det gör även tidvis pendlande Partillebor och tågen på stambanan. Den blekgula tegelbyggnaden med blå verkstadsportar som i dag går under namnet Kniven. Namnet syftar på tomternas form. Uppifrån ser de nämligen ut som en knivsegg medan parken västerut är formad som dess handtag.
Robert Björklund, kommunpolis i Partille, beskriver byggnaden som “ett litet sorgebarn” mellan stationen och centrum.
– Den har använts av folk som inte har haft någonstans att bo. Det är mängder av dörrar och fönster, så de som verkligen har velat ta sig in har kunnat göra det, säger han.
Polisen har också hänvisat personer, som annars kanske suttit på ”en bänk med en flaska i näven” till en skyddad vrå ner mot Säveån.
Byggnaden har legat i centrala Partille sedan 1907, då Carl Eck kom till orten. Svensken hade tidigare haft en fabrik i USA som producerade elektriska maskiner, berättar Per Arne Skansen från Partille hembygdsförening.
– Det gick spikrakt uppåt till 1918 ungefär, då var det ungefär 500 personer som arbetade där. Sen planade det ut något efter första världskriget, säger han.
LÄS MER:Så har Partille förändrats på 100 år
Gjorde Partille till industriort
En kemisk fabrik och en yllefabrik hade flyttat till bondesamhället runt sekelskiftet och tillsammans med den nya fabriken markerade de slutet på en epok och början på en annan.
– Det markerar en brytning med det gamla jordbrukssamhället. De tre stöpte om centrala Partille till en industriort. Det fanns ju kvar jordbruk också givetvis, men detta var något nytt. Så Ecks har haft stor betydelse för centrala Partille, säger Per Arne Skansen.
Men när kontorshuset Kniven först byggdes såg den annorlunda ut än vad den gör idag. Lucianatten 1924 härjades fabriken nämligen av en brand, vilket inte bara ledde till att en brandman miste livet och lokaler förstördes, utan även till att företaget hamnade i likvidation. Ägaren lämnade kommunen och resterna av företaget togs över av en av de anställda ingenjörerna, nämligen Hugo Morén. Han nyöppnade i sin tur produktionen ett år senare. Där träffades också Per Arne Skansens mamma och pappa på 1940-talet.
– Det är ett vackert hus inuti. Jag minns det från när jag som barn hälsade på pappa på arbetet. Det var ganska högtidlig stämning där inne med en trappa upp till andra våningen med mörka träpaneler, säger Per Arne Skansen.
Även Moréns fick ekonomiska bekymmer och blev på 50-talet räddat av en kapitalinjektion från jätten Asea. Något decennium senare flyttades stora delar av produktionen och 1965 lades fabriken ner. Sedan dess har flera olika hyresgäster kommit och gått i lokalerna, de har inrymt verkstäder, plåtslageri, gym och en arkitektfirma.
– Det finns inget annat kvar från industriepoken. Hela yllefabriken är helt utplånad och även Daros och Levanten. Visst skulle det vara intressant att bevara det huset, säger Per Arne Skansen.
LÄS MER:Mark Isitt: Endast spillror återstår av det historiska Partille
Mellan tåget och ån
Nu är underhållet eftersatt och den forna ståtliga fabriksbyggnaden har börjat förfalla. Det är klotter på delar av fasaden och taket är lappat utvändigt, samtidigt som vatten- och elsystem behöver uppdateras invändigt.
De sista företagen lämnade byggnaden för cirka två och ett halvt år sedan för att göra plats för bostäder. Men med tanke på läget bedömdes det som olämpligt.
Närheten till Stambanan betyder bara en knappt tio minuter lång resa in till Göteborgs central, men det betyder också buller och transporter av farligt gods, vilket begränsar vad byggnaden kan användas till. Det gör även närheten till Säveåns strandlinje, som är extra skyddsvärd och omges av strikta krav på användning, men som med ojämna mellanrum också leder till översvämningar.
Patrick Grotenius, projektledare på Stadsbyggnadskontoret i Partille låser upp en av dörrarna i huvudbyggnaden närmast tågstationen. I fönsterrutan bredvid sitter en lapp där det står att huset är övningsplats för polishundar. Dörren leder in till en tidigare gymentré.
Patrick Grotenius visar rum efter rum, efter rum. En del är förbundna med trappor, andra nås nu via ett hål i gipsväggen, andra genom öppna slitna dörrar. Där finns rester av husets flera liv, allt från balkar i taket med transportanordningar och tunga metalldörrar från industrieran, till klickgolv och klarblå förvaringsskåp från de senaste hyresgästerna.
LÄS MER:Partille kommunhus fyller 50 år – så hade det kunnat se ut
Industri byts mot kultur
Nu har Stadsbyggnadskontoret, på politikernas uppdrag, startat en förstudie som ska visa på vilka alternativ det finns för den nu cirka 4 400 kvadrat stora byggnaden. Politikerna ska först få ta ställning till om den ska rivas, säljas eller utvecklas. Men det huvudalternativ stadsbyggnadskontoret jobbar med i dag är att den ska renoveras, berättar Patrick Grotenius.
– Det vi utgår från är att inte riva någonting av det vi ser i dag. Huvudlinjen är att hitta verksamheter som kan inrymmas i lokalerna. Det jobbas med att få ihop lite olika verksamheter, säger han.
Det ser dock inte ut att bli en ny verkstad eller industri, utan det handlar snarare om kulturverksamheter, restaurang och kanske några hotellrum, menar Patrick Grotenius.
Lena Almqvist är Partille kommuns processledare för den grupp som har som uppgift att ta fram idéer om vad som skulle kunna inrymmas i byggnaden. Deras tankar har rört sig mycket kring hållbarhet, som odlingar på taket med grödor som kan användas i en restaurang i samma hus eller säljas i en gårdsbutik. Men de vill även lyfta platsen som en mötesplats, som kanske har uteservering vid ån, inomhustorg och evenemangslokal för ett tusental personer.
– Det är väldigt viktigt att behålla Knivens, fastighetens, historia och själ. Det är en övergripande grej vi har jobbat med, säger Lena Almqvist.
I idégruppens arbete ska presenteras för kommunstyrelsen som en del av förstudien i november. Sedan är det upp till politikerna att fatta beslut om Knivens framtid.
Tillägg: Efter publicering har det kommit till GP:s kännedom att det finns en annan bakgrund till namnet Kniven. Nämligen att kvarteret namngetts efter en så kallad knivströmbrytare.
LÄS MER:Historien om Jonsereds fabriker
Husens historia
I en serie artiklar berättar GP:s Partilleredaktion historierna som gömmer sig bakom fasaderna på några av Partilles alla märkvärdiga hus.
Klicka på följ-ikonen här intill vid taggen Partille för att inte missa nästa del.
