Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Omfattande granskning: Han mördade Olof Palme

Han hade motivet, tillgång till rätt vapen och stämmer in på nästan alla vittnesuppgifter. Efter tolv års omfattande detektivarbete är frilansjournalisten Thomas Pettersson, som skrivit ett långt reportage för magasinet Filter, säker på vem som mördade Olof Palme:
Den i medierna så kallade Skandiamannen.

Fredagen den 28 februari 1986 kom att bli en dag som skakade om både Sverige och stora delar av omvärlden. Klockan 23.21 sköts den dåvarande statsministern Olof Palme till döds på öppen gata i Stockholm, efter att ha varit på bio med sin son och frun Lisbeth Palme.

Två minuter dessförinnan hade en moderat från Täby stämplat ut från sitt jobb på Skandia, alldeles intill mordplatsen. Han förekom sedan i mordutredningen från dag ett, men hans förehavanden utreddes aldrig ordentligt.

Det har frilansjournalisten Thomas Pettersson lagt tolv år av sitt liv på att åtgärda.

Journalisten Thomas Pettersson.. Bild: Ola Kjelbye
Journalisten Thomas Pettersson.. Bild: Ola Kjelbye

– Alla tillgängliga fakta talar för att Skandiamannen är gärningsmannen, säger Thomas Petterson till GP.

Skandiamannens delaktighet i utredningen kom på eget initiativ, då han själv ringde till polisen redan dagen efter mordet i egenskap av vittne. Enligt Thomas Pettersson var syftet ett annat än att hjälpa polisen, vilket han berättar om i ett långt reportage i tidningen Filter.

– Han ringer polisen vid 12.20 och lämnar signalement på en person han sett stå inne på Luntmakargatan och titta mot brottsplatsen. Den uppgiften är unik och han är den enda som har lämnat den, säger han.

LÄS MER: Palme framställdes som landsförrädare av yttersta högern

Hävdar att han hjälpt Palme

Gärningsmannen, som sprang förbi, är den enda man med säkerhet kan säga såg personen på Luntmakargatan, enligt Pettersson.

– Vilket är väldigt besvärande för Skandiamannen. Eftersom han då inte tagit del av andra vittnesuppgifter är detta det enda kort han kan dra för att motivera att han ringer – det egentliga syftet är att han senare ska kunna säga att han förväxlats med gärningsmannen.

Därefter lämnade Skandiamannen, vilket framgår av Petterssons omfattande granskning, en rad motstridiga uppgifter under lång tid. Han kontaktade själv medier och har berättat om hur han försökt hjälpa till, vänt Olof Palme i framstupa sidoläge och kallat poliserna som jobbar med fallet för "glada amatörer".

Problemet är att inget annat vittne noterat hans hjälpinsatser vid mordplatsen.

– Men han befinner sig bevisligen på brottsplatsen och både generella och specifika vittnesuppgifter om mördaren stämmer in på honom. Han lämnar också en unik uppgift som bara gärningsmannen kan känna till. Sen ljuger han oavbrutet om vad han har gjort, säger Thomas Pettersson.

Människor läser i tidningen dagen efter mordet på statsminister Olof Palme den 28 februari 1986. . Bild: Lars Strömberg / TT
Människor läser i tidningen dagen efter mordet på statsminister Olof Palme den 28 februari 1986. . Bild: Lars Strömberg / TT

I sitt reportage i Filter beskriver Pettersson hur han under tolv års tid kontaktat anhöriga, poliser, och andra personer kopplade till Skandiamannen för att utröna om denne mördade Palme – och om han i så fall kan ha gjort det på uppdrag av någon av de hemliga organisationer Pettersson sökt kontakt med.

LÄS MER: Så rapporterade GP om Palmemordet

"All fakta talar för att han är gärningsmannen"

Förutom de motstridiga och, enligt Pettersson, besvärande uppgifterna från Skandiamannen så menar frilansjournalisten att det finns mer som talar för att denne är mördaren.

– Man kan bygga på detta med personliga och politiska motiv samt egenskaper och beteendet efter mordet. Brottsplatsen är avgörande, där talar all fakta för att han är gärningsmannen, säger Pettersson.

Bland annat ska förvånade väktare på Skandia ha beskrivit hur Skandiamannen kort efter mordet kom tillbaka till sin arbetsplats, talade osammanhängande och var märkbart chockad. Dagen efter ska han dessutom ha ringt flera gånger för att få reda på exakt när han stämplade ut – en uppgift han senare på eget bevåg ändrat i olika sammanhang, enligt Pettersson.

Signalementet på mördaren – mörk rock, huvudbonad, en liten väska och 175-185 centimeter lång – stämmer väl överens med hur Skandiamannen själv var klädd den aktuella kvällen. Han umgicks i kretsar där Olof Palme var ett hatobjekt, var militärt utbildad och hade ägnat sig åt skytte. Dessutom umgicks han med en vapensamlare som hade flera vapen med samma kaliber som det som dödade Olof Palme.

Palmemordet har rapporterats från alla tänkbara vinklar i svenska medier in i våra dagar. Kommer Thomas Petterssons bok leda till ett avslut?. Bild: Tomas Fasth
Palmemordet har rapporterats från alla tänkbara vinklar i svenska medier in i våra dagar. Kommer Thomas Petterssons bok leda till ett avslut?. Bild: Tomas Fasth

Nu hoppas Thomas Pettersson att hans idoga arbete ska leda till en lösning på Sveriges mest omtalade mord.

– Förhoppningen är att polisen ska utreda om de kan binda honom till brottet eller inte, säger Pettersson och fortsätter:

– Jag har haft som mål att få berätta historien om Skandiamannen så att allmänheten får ta del av den och ta ställning till vad man tycker och tänker, men också att sparka igång polisutredningen. Det målet har jag redan nått, nu tittar man på honom. I någon mån är jag redan i land där, sen får vi se var det tar vägen.

Skandiamannen är död – var finns mordvapnet?

Det enda han inte upplever sig ha kommit närmare är frågan som förföljt utredningen sedan 1986: Var finns mordvapnet?

– Men läser man gärningsmannaprofiler och hur gärningsmän brukar hantera sådana vapen så finns det saker som talar för att denne har behållit det. En kriminell hade nog kastat det, men är mordet personligt och politiskt motiverat så ökar chansen att gärningsmannen på något sätt behållit det, säger Pettersson.

Tror du att det finns någon idag levande person som vet om Skandiamannen mördade Olof Palme?

– Ja, det tror jag att det gör.

Har du närmat dig den eller dessa?

– Ja, men jag har fått nekande svar på att det skulle vara han eller att man skulle veta någonting.

Skandiamannen dog år 2000. Thomas Pettersson tror att Palme-mordet kunde ha lösts för längesedan om polisen hade utrett spåret kring Skandiamannen ordentligt.

– Något som blev avgörande är att det här spåret aktualiseras under Hans Holmérs tid (den förste spaningsledaren för mordutredningen), men det sammanfaller med hans satsning mot PKK. Det var oerhört olyckligt, hade man fortsatt utredningen kring Skandiamannen och dragit den till botten så hade det kanske sett väldigt annorlunda ut, säger han.

Släpper bok i augusti

Vad är det som har drivit dig att fortsätta under de här tolv åren?

– Det som framförallt har drivit mig är helt enkelt att jag, bland alla möjliga motivbilder och konspirationsteorier, har velat veta vem som sköt och varför. Dit kom jag så småningom, men det har varit en lång resa.

Är den över nu?

– Nej. Det finns en del kvar när det gäller olika scenarier kring hur det kan ha gått till, där är vi inte helt framme än.

Thomas Pettersson jobbar nu med en bok kring Skandiamannen med titeln "Den osannolike mördaren". Den är tänkt att släppas i augusti i samband med bokmässan.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.