Naftali Bennett, 49, efterträder Benjamin Netanyahu, 71, som Israels premiärminister. Det är inte bara ett generationsskifte utan en övergång från mer än tolv år med en dominant och maktfullkomlig ledare till något av ett kollektivt styre.
Bennett, ledare för ett litet högerparti, står tillsammans med Yair Lapid, 57, ledare för ett stort mittenparti, i spetsen för en brokig och spretig koalition med åtta partier vars enda gemensamma nämnare är att de vill få bort Netanyahu från makten.
LÄS MER:Ljummet mottagande i Tel Aviv för den blivande regeringen
Var en gång Netanyahus medarbetare
Bennett och flera andra partiledare i den nya regeringen började en gång som nära medarbetare till Netanyahu. Men denne har konsekvent stött bort alla potentiella konkurrenter – och i dag är de hans bittra fiender.
– Åtminstone fyra ministrar i den nya regeringen ser sig själva som den israeliska högerns ledare efter Netanyahu. De sneglar därför hela tiden på högerväljarna för att positionera sig som hans efterträdare, säger Gayil Talshir, statsvetare vid Hebreiska universitetet i Jerusalem.
Många israeler undrar hur länge denna bräckliga koalition kan hålla. Enda chansen tycks vara att de nya ministrarna håller låg profil. Alltså att de undviker kontroversiella frågor med stor sprängkraft som blottlägger den stora ideologiska spännvidden mellan regeringspartierna – allt från bosättarhöger till vänstersocialister via liberaler, socialdemokrater och till och med ett arabiskt islamistparti.
LÄS MER:Netanyahu varnar för "vänsterregering"
Flera heta frågor väntar
Men de lär inte få någon mjukstart. Redan de första dagarna väntar svåra avgöranden. På måndagen ska armén enligt planerna utrymma den olagliga utposten Evyatar på den ockuperade Västbanken, alltså en ny liten bosättning som också den israeliska regeringen anser vara olaglig.
Netanyahu sköt upp avgörandet i denna fråga och vill att utposten ska vara kvar. Det blir en känslig fråga för nye premiärministern Bennett, en gång ledare för bosättarrörelsen på Västbanken, som kan hamna på kollisionskurs med mitten- och vänsterpartierna redan på regeringens första arbetsdag. Något som den nye oppositionsledaren Netanyahu säkert är medveten om.
LÄS MER:Skör allians kan bli historisk vändpunkt
En dag senare, på tisdagen, ska religiösa nationalister hålla en kontroversiell flaggmarsch i Jerusalem. Palestinierna ser detta som en provokation, marschen riskerar att leda till våldsamheter och kanske en väpnad konfrontation. En planerad liknande marsch bidrog till att utlösa flyg- och raketkriget förra månaden mellan Israel och den palestinska islamistgruppen Hamas.
Också flaggmarschen är en het potatis som Netanyahu överlämnar till sina efterträdare.
”Rotation” väntar 2023
En tredje känslig fråga är Gaza. Vapenvilan efter det elva dagar långa kriget i maj håller sedan drygt tre veckor, men är inte förankrad i något avtal. Egypten och andra medlare försöker få till en överenskommelse som kan stabilisera vapenvilan. För detta krävs indirekta samtal via medlare mellan Israel och Hamas – och beslut av den nya israeliska regeringen.
LÄS MER:Israel: Bombat mediehus störde luftförsvaret
Snart fattar också USA beslut om att återgå till kärnenergiavtalet med Iran. Liksom Netanyahu motsätter sig Bennett starkt detta avtal, som de anser gör det möjligt för Iran att utveckla kärnvapen. Men Israel måste bestämma hur man ska förhålla sig till president Joe Bidens väntade beslut.
Om regeringen klarar den första månadens fallgropar kan den ha chans att överleva till 2023 då Yair Lapid ska avlösa Naftali Bennett enligt deras avtal om ”rotation”. Men inte ens de mest entusiastiska regeringsanhängarna tror att den ska klara hela den fyraåriga mandatperioden.
