Ordet n-ordet är ett noaord

Att nämna ett ord är inte detsamma som att använda det om andra människor, skriver språkvetaren Lars-Gunnar Andersson.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Det är skillnad på att använda ett ord och att omnämna det. Man kan säga ”det är svårt att rensa abborre” och ”det är svårt att stava till abborre”. I den första meningen används ordet abborre, i den andra omnämns det. När ordet omnämns brukar det kursiveras.

I alla språk finns det tabubelagda ord, alltså ord man inte bör eller inte får lov att använda. Svordomar och könsord är självklara exempel. Ord för fysiska och psykiska handikapp kan också tabubeläggas.

Vilka ämnen och ord som tabubeläggs skiftar från tid till annan. De religiöst baserade svordomarna har förlorat mycket av sin styrka. I dagens Sverige har ord kopplade till etnicitet blivit de starkast tabubelagda. Sådant måste man kunna diskutera, men kan/får man det?

ANNONS

En läsare berättar i ett mejl om sina upplevelser på en temadag om diskriminering. En svart kille bland deltagarna frågar ”Vad blir det för straff om en spelare säger neger?” Föreläsaren, en medelålders vit man, svarar ”Jo, om en spelare säger neger, så …” Längre än så hann han inte förrän han attackerades för sitt ordval.

Diskussionen utmynnade i att svarta har ensamrätt till ordet neger. Andra måste säga n-ordet.

Ordet n-ordet är exempel på ett noaord, ord som används i stället för de tabubelagda orden, till exempel den onde för djävulen och gråben för varg. Det är inte ofta det skapas nya sådana.

Svenskans n-ordet är ett lån från engelskans n-word, ett ord som varit i bruk i USA sedan 1990-talet. Det finns flera exempel från USA där akademiska lärare i diskussioner om fördomar använt ordet negro som exempel och fått utstå hätsk kritik för detta.

Vi har inte bara lånat n-ordet utan också de kränkthetskänslor som utvecklats i USA.

Något decennium senare visar sig samma känslor och attityder i Sverige. Vi har inte bara lånat n-ordet utan också de kränkthetskänslor som utvecklats i USA.

Det finns även flera fall i Sverige där lärare blivit anmälda och klandrade för att de sagt neger i stället för n-ordet när de talat om diskriminering och rasism. I en tv-sändning hörde jag en ung student säga att hon inte kände sig trygg på sin utbildning eftersom en lärare nämnt n-ordet.

ANNONS

Svenska Akademins ordlista (SAOL) har ännu inte tagit med ordet n-ordet, men det lär snart komma in. Ordet neger finns däremot med och ges följande beskrivning: ”(nedsätt.) mansperson med mörk hy. Använd hellre svart (person).”

På liknande nyktra sätt beskriver SAOL ord som zigenare (rom) och lapp (same). Orden kan användas kränkande, men de finns i språket, och vi måste kunna tala om dem.

Att nämna ett ord är inte detsamma som att använda det om andra människor.

ANNONS