Den 38:e breddgraden mellan Nord-och Sydkorea är en av världens mest militariserade gränser, sedan Koreakrigets slut 1953. På sydsidan finns västs närvaro med USA som dominerar. På nordsidan har under årens lopp funnits varierande stöd från Kina och Sovjet/Ryssland.
När Nordkorea meddelade att landet avser att utveckla kärnvapen kom en helt ny dimension in i bilden. Provskjutningar av missiler har nyligen återupptagits sedan Nordkorea under två år helt stängt landet för omvärlden på grund av coronapandemin.
Putin i kontakt med Kim Jong-un
Den ryske ledare Vladimir Putin tog häromdagen kontakt med Kim Jong-un. Exakt om vad är oklart. Också Kinas Xi Jinping har aviserat att de länkar som fanns mellan länderna före pandemin kan komma att återupptas, trots de internationella sanktionerna. Även USA har visat intresse för den diplomati som förts på sparlåga under många år, men som fick en skjuts framåt under Donald Trumps presidentskap.
Putin är pressad av kriget i Ukraina och behöver kinesiskt stöd. Xi Jinping eskalerar både militärt och i ord dramatiken kring Taiwan, som det amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosi nyligen besökte. Pelosi försäkrade att USA ställer upp för ett fritt Taiwan som kineserna anser är en del av Kina.
Nordkoreas provskjutningar destabiliserar ytterligare en instabil del av världen och Putins intresse för att närma sig den nordkoreanska ledningen skapar även oro.
Sverige är skyddsmakt för USA i Nordkorea och spelar med det svenska sändebudet för den koreanska halvön, Kent Härstedt, en viktig roll i diplomatin i regionen. Härstedt är sedan ett drygt halvår stationerad som svensk ambassadör i Singapore och vill inte kommentera vilka kontakter som just nu finns med Nordkorea.
Fakta: Skyddsmakt
Skyddsmakt innebär att en stat åtar sig att skydda en annan stats intressen i ett tredje land, där den senare saknar officiella diplomatiska förbindelser.
Sverige agerar, via sin ambassad i den nordkoreanska huvudstaden Pynogyang, skyddsmakt åt ett flertal länder – däribland USA.
Sålde Volvobilar till Nordkorea
Sverige var det första västland som erkände Nordkorea 1973 och som öppnade ambassad i huvudstaden Pyongyang. Det var det svenska näringslivet som knuffade den svenska regeringen framför sig med hänvisning till att Nordkorea skulle kunna bli ett viktigt exportland för Sverige.
Det var inte mycket som talade för det. Rapporterna om den ekonomiska situationen var en kombination av nedslående och alarmerande. Det hindrade dock inte storföretag som Volvo, Atlas Copco och Kockums att etablera kontakter med Nordkorea. Volvo sålde 1 000 bilar av modellen 144 för 680 miljoner kronor.
Nordkorea har ännu inte betalat.
Volvo och andra företag försäkrade affärerna i Exportkreditnämnden, EKN, vilket innebär att det är de svenska skattebetalarna som blåsts på pengarna. Skulden är numera uppräknad till minst 2,6 miljarder. Sverige påminner om skulden någon gång om året utan att varken få svar eller pengar.
När jag själv var i Nordkorea 1997 rullade bilarna på Pyongyangs gator med eliten i baksätena bakom chaufförerna.
– När skall ni betala, dristade jag mig att fråga en företrädare för regimen.
– För vad då, svarade han. Bilarna är byggda här i Nordkorea av stolta och patriotiska arbetare.
Högt spel med kärnvapen
En nyutkommen roman av Henrik Sjöberg, ” Smugglarna i Paradiset”, ger en belysande bild av hur illa det var ställt med Nordkorea – just när svenskt näringsliv var som mest på hugget att få in foten i diktaturen som sålde sig själv som en strålande nation med en stor ledare som skapat sin egna framgångsrika ” juchefilosofi” (Nordkoreas kommunistiska statsbärande ideologi, reds. anm.).
Sjöberg skruvar skickligt den verkliga historien om hur den nordkoreanska ambassaden i Stockholm började smuggla sprit och cigaretter för att överhuvudtaget klara av det allra nödvändigaste, samtidigt som höga svenska näringslivsföreträdare gärna besökte ambassaden på Östermalm. Det är en lysande, välskriven berättelse som gör det ännu svårare än på 1970-talet att förstå näringslivets begeistring över att handla med diktaturen.
Kim Jong-uns numera höga spel med kärnvapen och dagens kontakter med Ryssland sätter Nordkorea mitt i den dramatiska internationella utvecklingen.
