Så här skriver den statliga myndigheten Forum för levande historia: ”Folkmordet i det Osmanska riket eller Osmanska Turkiet under första världskriget benämns ofta som Folkmordet 1915, Armeniska folkmordet eller, av framförallt assyrier och syrianer, som Seyfo.”
Historiker bedömer att omkring 1,5 miljoner kristna, i huvudsak armenier, dog när turkiska nationalister, kallade ungturkar, bedrev etnisk rensning under första världskrigets kaos.
Socialdemokraterna beslutade på sin kongress 2009 att erkänna Seyfo som ett folkmord. Våren 2010 röstade riksdagen igenom samma sak, i ett så kallat tillkännagivande. S, V och MP samt tre borgerliga ledamöter stod bakom kravet, medan övriga borgerliga ledamöter var emot.
Löfte i valrörelsen
Tanken är att regeringen ska rätta sig efter riksdagens tillkännagivanden, men regeringen Reinfeldt förhalade frågan. I valrörelsen 2014 lovade Stefan Löfven att ett erkännande skulle komma om Socialdemokraterna vann valet.
Drygt sex år har gått sedan dess.
Ett 30-tal länder, i huvudsak i Europa, har hittills klassat Seyfo som ett folkmord. Och så på lördagen tog USA:s nyvalde president Joe Biden det historiska steget.
24 april är minnesdag över massövergreppen 1915 i dåvarande Osmanska riket. Skildringar från 1915 vittnar om stort mänskligt lidande och skoningslös grymhet som aldrig får glömmas eller upprepas. https://t.co/EJicBaKudb
— Ann Linde (@AnnLinde) April 24, 2021
Samtidigt skrev utrikesminister Ann Linde (S) på Twitter:
”24 april är minnesdag över massövergreppen 1915 i dåvarande Osmanska riket. Skildringar från 1915 vittnar om stort mänskligt lidande och skoningslös grymhet som aldrig får glömmas eller upprepas.”
Om det var ett försök att visa respekt, så var det sällsynt illa formulerat.
Massövergrepp i Köln
Googla ordet ”massövergrepp”. Vid sidan av den svenska utrikesministerns klavertramp kommer du i första hand få träffar som handlar om tusentals fall av tafsande och sexuella övergrepp på nyårsnatten 2015 i Köln.
Hur illa man än tycker om sexuella övergrepp måste man nog ändå inse att det som hände hundra år tidigare i det osmanska riket är någonting helt annat.
Begreppet folkmord lanserades efter andra världskriget och det är självfallet inget man lättvindigt kan använda som etikett på olika historiska skeenden. Men i fallet Seyfo är det inte i första hand brist på historiska belägg som är problemet, utan snarare relationerna till Turkiet.
Flera amerikanska presidenter före Joe Biden har varit på väg att erkänna folkmordet – men ingen har vågat ta steget. Turkiet är inte bara medlem av Nato, utan också en viktig allierad för USA i Mellanöstern.
Ett brott i Turkiet
I Turkiet är frågan extremt känslig. Att kalla händelserna folkmord anses som en förolämpning mot den turkiska identiteten, och är straffbart. Den officiella hållningen är att omkring 300 000 kristna dog, men att orsaken snarare var lokala konflikter än ett systematiskt dödande.
Reaktionen på USA:s ställningstagande har, förstås, varit starkt negativ.
När statsminister Stefan Löfven i samband med ett besök i Södertälje 2018 intervjuades av SVT förklarade han att det inte längre fanns några planer på att gå vidare med löftet att erkänna folkmordet. Varför? Jo, frågan hade utretts och man hade funnit att den var ”komplex”.
Och visst, diplomatiska överväganden är sällan enkla.
Men att landets utrikesminister avfärdar det en statlig myndighet klassar som folkmord som ”massövergrepp”, det duger ändå inte.
LÄS MER:Kritikstorm mot Ann Linde efter tweet
