Donald Trump och Vladimir Putin ska mötas i Alaska för att diskutera kriget i Ukraina. Bild: Susan Walsh

Britt-Marie Mattsson: Omöjligt för de europeiska ledarna att ge Trump och Putin fritt spelrum

Det var omöjligt för de europeiska ledarna att i förväg vika ned sig och ge Donald Trump och Vladimir Putin fritt spelrum i Alaska.
Istället sluter de upp bakom Volodymyr Zelenskyj och ställer tuffa krav för att det skall bli ett eldupphör i striderna.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS

Europa har historisk anledning att undvika eftergifter i hopp om att – som den brittiske premiärministern Neville Chamberlein vid Munchenavtalet 1938 med Tysklands Adolf Hitler uttryckte det – nå ” fred i vår tid.”

Hitler skulle få annektera den tyskspråkiga delen av Tjeckoslovakien – Sudetenland – i utbyte mot att inte ställa ytterligare territoriella krav i Europa. Det blev inledningen till en fullständig tysk ockupation av Tjeckoslovakien och det andra världskriget.

Det finns alltså europeiska lärdomar att dra av historien i överläggningar med totalitära ledare, i detta fall den ryske ledaren Vladimir Putin.

Detta var också tydligt vid de samtal som EU -länder höll med Zelenskyj, inför Trumps och Putins möte i Alaska på fredag. Senare under onsdagen deltog även den amerikanske presidenten Donald Trump i överläggningarna.

ANNONS
Volodymyr Zelenskyj har inte bjudits in till mötet i Alaska. Bild: Heiko Junge

Fryst frontlinje kan gynna Ryssland

Donald Trump har tidigare sagt att det skulle kunna bli aktuellt med ” landbyte”, vilket tolkats som att Ryssland skulle få de större områden som nu hålls, medan Ukraina skulle få tillbaka några mindre landremsor.

Trumps grundidé är att få slut på kriget, som skördat tiotusentals liv på båda sidor, men utan fullständig hänsyn till att angriparen Ryssland inte har rätt till någonting efter det skoningslösa anfallet på det självständiga grannlandet Ukraina.

Ett villkorslöst eldupphör skulle kunna betyda en fryst frontlinje där Ryssland har möjlighet att befästa sin position, omgruppera sina styrkor och gå till nytt anfall med full kraft vid ett senare tillfälle. Därför är både Zelenskyjs och de europeiska ledarna överens om att ett vapenstillestånd måste kopplas till en rad konkreta villkor som omöjliggör rysk återhämtning och därefter fortsatt expansion.

Ryska talespersoner avfärdade, inte oväntat, de europeiska synpunkterna och Volodymyr Zelenskyjs tuffa krav för att gå med på en överenskommelse. Utan Zelenskyjs närvaro vid förhandlingsbordet är ett avtal omöjligt, var beskedet till Donald Trump och Vladimir Putin.

Hemligt samtal – allt ska raderas

Trump har, inför mötet i Alaska, både använt sig av piska och morot mot Putin. Moroten är att överläggningen överhuvudtaget blir av och att Putin mottas som en jämlik part till den amerikanske presidenten. Piskan är hotet om ytterligare sanktioner, något som dock Trump inte infriade när tidsfristen passerades förra fredagen.

ANNONS

Enligt uppgifter, som kommer från Vita Huset och Kreml, skall Donald Trump och Vladimir Putin mötas i enrum på militärbasen Elmendorf-Richardson, och endast med tolkar. Inga delegationer får finnas på plats och inga samtalsuppteckningar får heller förekomma. De noteringar som tolkarna gör vid översättningarna skall destrueras direkt, i närvaro av de båda ledarna.

De två ledarna ska diskutera förutsättningarna för att få till en vapenvila i Ukraina. Bild: Andrii Marienko

På det sättet har Putin och Trump fullständigt eget tolkningsföreträde, där de kan redogöra för samtalen på det sätt som gynnar dem själva och dementera allt som inte passar in i den egna bilden.

Det är numera inte ovanligt att samtal mellan ledare varken spelas in eller skrivs ned. Mobiltelefoner och några informella ord som inte fångas upp av andra än de två som deltar har blivit en del av det politiska umgänget. Men förr var just samtalsuppteckningarna viktiga av skälet att ledare inte skulle kunna ”sälja ut” viktiga nationella intressen utan insyn.

Putin kan manipulera Trump

Den första gången i modern tid som långa samtal fördes mellan en amerikansk president och en sovjetisk ledare – med bara tolkar och utan något formellt nedskrivet – var då Ronald Reagan träffade Michail Gorbatjov i Génève 1985. Det var första gången som de möttes direkt och det har därefter funnits oklarheter om vad som egentligen sades.

ANNONS

När Reagan och Gorbatjov sedan möttes för kärnvapensamtal i Reykjavik 1986 ansågs dock det första mötet i Génève ha mjukat upp ledarna när de fått samtala fritt, vilket gjorde det nya kärnvapenavtalet och avspänningen möjlig.

Men det finns inte samma positiva inställning idag till överläggningar mellan Donald Trump och Vladimir Putin. De har känt på varandra tidigare och vet varandras styrkor och svagheter. Det är främst Putin som antas kunna dra nytta av det. Han misstänks dessutom för att försöka manipulera den amerikanske presidenten.

Läs mer

Ämnen i den här artikeln

Politik
ANNONS