Kriget i Gaza trappas upp

Tre veckor efter terrorattacken mot Israel trappas kriget upp i Gaza, även på marken. Strider i stadsmiljö blir oundvikliga för att krossa Hamas nätverk. Men det civila lidandet och de politiska riskerna ökar för varje timme i ett skenande förlopp.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Över två miljoner människor är fast i Gazaremsan. Senast på lördagen uppmanades de att lämna de norra delarna och söka skydd söderut. Men de är inte säkra någonstans. Skyddsrum, vatten, mat, bränsle och mediciner saknas eller är snart slut när få hjälpsändningar tillåtits komma över gränsen från Egypten. Från städer kommer bilder på total förstörd bebyggelse med civila som balanserar i betongstoff och ruiner med påsar och väskor i händerna.

Brist på sjukvårdsmateriel

Sjukvården är i akut kris med brist på allt, även bedövningsmedel vid operationer. Med internet och mobiltelefoni borta helt eller periodvis isoleras Gaza snabbt och människors öde, familjer, sjukvårdspersonal och hjälparbetare, är osäkert i ett kaotiskt skede när Israel på ett dygn genomförde 150 attacker mot bland annat tunnelsystem och bunkrar och gick in med stridsvagnar och artilleri, sannolikt för att stanna i en utökad operation.

ANNONS

Nästa fas – kan bli långvarig

Det sägs vara början på Israels nästa fas i kriget med syfte att tillintetgöra Hamas som ett militärt hot. Men det blir svårt, kommer säkert att ta månader och ha ett högt mänskligt pris. Att 229 israeler sitter som gisslan är en mardröm och ställer den israeliska ledningen under extrem press. Opinionen svänger och på lördagen kritiserade anhöriga till de bortförda att regeringen äventyrar gisslan i sina angrepp.

I ett uttalande uppmanade familjerna den israeliska försvarsministern och medlemmar av krigskabinettet att träffa dem. Det förväntades ske sent på lördagen, enligt premiärministerns kansli.

Terrorangreppet fördöms internationellt

Internationellt fördöms Hamas ofattbara terrorangrepp på vuxna och barn den 7 oktober. I väst står många länder står upp för Israels rätt att svara militärt. Men president Joe Biden har varnat premiärminister Benjamin Netanyahu för att göra samma misstag som USA gjorde efter 11 september 2001. Det finns kort sagt en stor oro för de växande civila följderna av kriget i Gaza.

EU vädjar om en humanitär paus. FN:s generalförsamling i New York uppmanar i en icke bindande resolution till en humanitär vapenvila i Gaza med röstsiffrorna 120 mot 14. Sverige tillhörde 45 länder som lade ner sina röster då tillräckligt många inte var beredda att fördöma Hamas terrorangrepp.

ANNONS

Resolutionen speglar en delad inställning till Israels och Palestinas relation, i Mellanöstern men även här hemma. Medan länder sluter upp för Israel och varnar för ökad antisemitism i krigets spår, förekommer omfattande demonstrationer till stöd för Palestina. Men det blir inte enklare av att Palestina är splittrat med terrorstämplade Hamas som styr i Gaza och i konflikt med den palestinska myndigheten på Västbanken.

Israel uppmanades stoppa attackerna

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan uppmanade på lördagen Israel att omedelbart stoppa sina attacker. "De israeliska bombningarna på Gaza, som intensifierades i natt, har återigen riktat sig mot kvinnor, barn och oskyldiga civila, vilket fördjupat den humanitära krisen", sade han.

Enligt de senaste siffrorna från det Hamasstyrda hälsoministeriet i Gaza på lördagen har 7 703 människor dödats i Israels attacker mot Gaza sedan den 7 oktober, däribland mer än 3 500 barn. Det var fortfarande oklart hur många som dödades i de intensiva flyganfallen natten mot lördagen. 1 400 israeler har dödats.

”Det kommer bara att bli blodigare"

Långvariga strider i urbana samhällen, som Gaza City, skulle troligen öka dödstalen dramatiskt bland soldater och civila. En uppskattning från Mosul i Irak tyder på att mer 1 000 soldater ut den USA-ledda koalitionen dog. Mellan 7 700 och drygt 16 000 krigare från Islamiska staten beräknas ha dödats, rapporterar Military Times. Raphael Cohen, senior statsvetare vid tankesmedjan Rand och en veteran från Irakkriget, säger: "Det här är redan en av de mer blodiga konflikterna i dess historia och det kommer bara att bli blodigare."

ANNONS

Det understryks av risken för ett eskalerande krig mot Hizbollah vid gränsen mellan Israel och Libanon och vid Golanhöjderna mot Iran-trogna miliser i Syrien. Skulle dessutom Houthi-rebeller i Jemen, också med Iran i ryggen, på nytt angripa Israel med robotar söderifrån och Iran-anknutna miliser fortsätta angripa amerikanska baser i Syrien och Irak blir utsikterna genast ännu mycket mörkare.

ANNONS