Usama bin-Ladin låg bakom de värsta terrordåden på amerikansk mark. Talibanerna skyddade al-Qaidas ledare. Det ledde till den USA-ledda invasionen av Afghanistan 2001. Den islamistiska extremiströrelsen retirerade från huvudstaden Kabul. En demokratisk ordning infördes med internationellt stöd. Men kriget fortsatte.
USA:s förre president Donald Trump ville avsluta de eviga krigen och ta hem soldaterna. Dödsfienden talibanerna, skyldiga till tusentals amerikanska militärers död och handikapp, inbjöds till samtal för att bana väg för en fredsprocess med fångutväxling och direkta förhandlingar mellan talibanerna och den afghanska regimen. Det kom överens i princip om villkoren.
Men utvecklingen är osäker:
President Joe Biden infriar Trumps löfte, med en fördröjd tidtabell. Han har satt deadline till 11 september. Försvarsalliansen Nato och Sverige avvecklar också sitt militära deltagande. Humanitär hjälp och demokratistöd prioriteras.
Talibanerna ger dubbla budskap
Talibanerna har gjort uttalanden som tyder på att de är beredda att ingå i en regering som värnar om ett demokratiskt styre och mänskliga rättigheter för män, kvinnor och barn. Deras chefsförhandlare mulla Abdul Ghani Baradar säger i ett uttalande att rörelsen vill lösa landets problem genom ett "genuint islamiskt system" och ömsesidig förståelse. Kvinnor och minoriteter ska skyddas och diplomater och biståndsarbetare kunna känna sig säkra. Kvinnor ska kunna arbeta och utbildas, heter det.
Men det återstår att se. Det är oklart om de vill återinföra drakoniska straff för den som bryter mot en sträng tolkning av islams rättssyn. Signalerna är dunkla och dubbeltydiga beroende på vem som uttalar sig.
Fångar har frigetts. Men samtalen mellan talibanerna och den demokratiskt valda afghanska ledningen går trögt i Qatar. Värre är att det blodiga kriget mellan parterna med attacker och bomber inte bara fortsätter, det ökar i intensitet. Det förvärras ytterligare av att terrorgrupper med koppling till IS och al-Qaida genomför självmordsattacker mot civila mål och sprider död och skräck inte minst i Kabul.
I ett allt mer prekärt säkerhetsläge vill nu Afghanistans president Ashraf Ghani ersätta landets försvars- och inrikesministrar. Det sker under hårda strider på flera fronter mellan regeringsstyrkor och talibaner och där fienden och den tänkta förhandlingspartnern har framgång och vinner terräng. Talibanerna hävdar att de på ett par veckor har tagit kontrollen över mer än 40 distrikt på landsbygden, rapporterar al-Jazira.
Våldet har eskalerat med attacker mot regeringsstyrkor sedan i maj då USA formellt inledde tillbakadragandet av de sista amerikanska kvarvarande trupperna i landet. Talibanerna påstår sig ha intagit mer än 40 distrikt och tvingat militära ledare att strategiskt dra sig tillbaka från ett antal områden. På lördagen uppgav lokala tjänstemän, enligt Al-Jazira, att talibanerna hade erövrat minst sex distrikt på ett dygn och tvingat regeringsstyrkor att antingen ge upp eller dra sig tillbaka.
I ett bakhåll i norra provinsen Faryab på onsdagen sköt talibaner minst 20 medlemmar av ett av regeringens elitkommandon, enligt vad flera tjänstemän uppger för nyhetsbyrån AFP.
Afghanistan har 34 provinser och cirka 400 distrikt. Distrikten fungerar som administrativa enheter på en nivå under provinserna. Talibanerna ska nu vara närvarande i nästan alla provinser och omger flera stora städer. Det är en strategi som ledde till att de tog makten i landet i mitten av 1990-talet och behöll den till de USA-ledda styrkornas offensiv.
Även framgent är USA berett att genomföra attacker i Afghanistan med drönare och stridsflyg och särskilda insatser med specialförband. Turkiska soldater blir sannolikt kvar för att bevaka Kabuls flygplats med USA:s goda minne. Men talibanerna protesterar. En talesman säger till Reuters att Turkiet bör dra tillbaka trupperna som en del av uppgörelsen med USA om att ta hem utländska styrkor.
Det skulle ge talibanerna ett friare spelrum. Nedräkningen mot 11 september sker i tilltagande spänning.
