På måndagen flög ett stort antal kinesiska stridsflygplan mot ön för tredje dagen i följd, enligt Taiwans försvarsdepartement. De kränkte öns identifieringszon och följdes av taiwanesiska flygvapnet.
– Kina beter sig mer och mer orimligt. Gång på gång har omvärlden sett hur Kina stör freden i regionen och utövar påtryckningar mot Taiwan, säger premiärminister Su Tseng-chang.
Enligt Taiwan har 148 kinesiska militärflygplan varit inne i den södra och sydvästra delen av luftvärnszonen sedan Kina firade sin nationaldag den 1 oktober. Utrikesminister Joseph Wu är mycket orolig för att Kina kommer att inleda ett krig mot Taiwan även om hotet kanske inte är överhängande, säger han.
Moderniseringen av försvaret prioriteras av Taiwans president Tsai Ing-wen. I tidskriften Foreign Affairs varnar hon för katastrofala konsekvenser. Hon vill inte ha militär konfrontation. Men om Taiwans demokrati och livsstil hotas kommer landet göra vad som krävs för att försvara sig, skriver hon.
Kinas militära verksamhet nära Taiwan undergräver regional fred och stabilitet, enligt amerikanska UD:s talesperson Ned Price. I ett uttalande uppmanar han Peking att upphöra med sitt militära, diplomatiska och ekonomiska tryck och tvång mot landet.
Peking betraktar det demokratiskt styrda Taiwan som en omistlig del av Kina. Maktmedel utesluts inte för att få ön under kontroll, enligt president Xi Jinping. Han genomför en exempellös militär upprustning och för en omstridd politik för ökat kinesiskt inflytande i utlandet. Han har försökt isolera Tsai Ing-wen sedan hon valdes till Taiwans president.
Kineserna kritiserar USA för sina förbindelser med Taipei. Försäljningen av vapen och amerikanska fartyg i Taiwansundet ses som en provokativ åtgärd som skadar relationerna mellan USA och Kina. Budskapet från utrikesministeriets talesperson Hua Chunying är att Kina kommer att vidta alla nödvändiga motåtgärder och resolut krossa alla Taiwans planer på oberoende.
Tre hangarfartyg i stor marinövning
Två amerikanska och ett brittiskt hangarfartyg deltog under helgen i en övning i Filippinska havet. USS Ronald Reagan, USS Carl Vinson och HMS Queen Elizabeth åtföljdes sydväst om Okinawa av totalt 17 marina enheter från USA, Japan, Storbritannien, Nya Zeeland, Nederländerna och Kanada.
Vid ett telefonsamtal mellan USA:s president Joe Biden och Japans nytillträdde premiärminister Fumio Kishida på måndagskvällen kom de överens om att fördjupa samarbetet för att möta Kinas agerande.
USA slöt nyligen en säkerhetspakt med Australien och Storbritannien i samma syfte, kallad Aukus. Ett avtal med fransmännen om leverans av konventionella ubåtar hävdes med kort varsel till förmån för amerikanska atomubåtar. EU hade inte informerats. Det vållade en kris. Frankrikes president Emmanuel Macron kräver att EU agerar självständigare gentemot USA, värnar europeisk försvarsindustri och bygger upp en gemensam militär insatsförmåga.
Länken till USA, uttåget ur Afghanistan och förhållandet till Kina finns på agendan när EU-ledarna träffas. Mötet ska i första hand handla om Balkan och framtida medlemskap. Det kan bli Angela Merkels sista möte som tysk förbundskansler. Hon har strävat efter en bra diplomatisk kontakt med Peking inte minst för att slå vakt om en för Tyskland viktig handelspartner. Kritiker menar att hon inte i tillräcklig grad reagerat på regimens övergrepp mot minoriteter och oliktänkande.
Inför mötet utanför Ljubljana har Joe Biden pratat med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Båda ska ha åtagit sig att samarbeta och i nära samordning. Om Kina enades de om behovet av att försvara mänskliga rättigheter och anpassa den ekonomiska politiken utan, antyder en tjänsteman i kommissionen, att gå i någons ledband.
Europeiska rådets ordförande Charles Michel vill i Slovenien, skriver han i sin inbjudan, diskutera unionens internationella roll mot bakgrund av Afghanistan, Aukus och utvecklingen av förbindelserna med Kina. Men det blir det inte lätt att komma överens och konkretisera i handling för EU:s stats- och regeringschefer.
