Det omedelbara efterspelet till att utrikesutskottet bordlade frågan vid sitt tidigare möte var att det fortfarande fanns starka turkiska tvivel om Sverige är berett att bekämpa terrorstämplade PKK:s verksamhet i Sverige. Flera turkiska uttalanden väckte allvarliga tvivel om det skulle kunna bli ett godkännande inom överskådlig tid –och på vilka villkor. Medlemskapet drogs i långbänk.
På tisdagen, som en försenad och lite oväntad julklapp på annandagen, kom det oväntade beskedet att utrikesutskottet trots allt ställer sig bakom ett svenskt Nato-medlemskap, även om PKK för bara några dagar sedan genomförde nya dödliga dåd och att president Erdogan uppmanat till nationell samling mot PKK-attackerna.
Frågan är av förklarliga skäl mycket känslig, laddad och splittrande politiskt i Turkiet. Ändå anses Sverige nu uppenbarligen, med allt vad det skandinaviska landet har anklagats för inte minst av president Erdogan som fristad för PKK och andra av Turkiet terrorklassade regimkritiska grupper, för att inte tala om koranbränningar, som en acceptabel Nato-allierad.
Det kan tolkas som att bilden av Sverige i Turkiet har förändrats även hos mer radikala partier. Men ett är tämligen säkert: Det hade inte skett utan president Erdogans goda minne och amerikanska påtryckningar mot honom på allra högsta nivå, i samtal med president Joe Biden och utrikesminister Antony Blinkens kontakter med sin turkiske kollega Hakan Fidan.
President Erdogan och premiärminister Orbán har sista ordet i den utdragna Nato-processen.
Turkiet vill köpa 40 nya amerikanska stridsflygplan och modernisera 79 flygplan, men frågan ligger på is i väntan på ett godkännande i en kritisk kongress. I ett telefonsamtal mellan utrikesminister Fidan och Blinken den 17 december framhöll amerikanen "vikten av att ratificera Sveriges Nato-anslutning så snart som möjligt", enligt Vita huset. Men USA:s krav är att försäljningen av F-16-planen sker när Sverige får grönt ljus för inträde i militäralliansen.
Turkiet skulle tidigare få det modernaste amerikanska stridsflyget, F-35. Men det stoppades sedan landet köpte det ryska luftförsvarssystemet S-400, som i USA anses som ett hot mot Natos säkerhet. På senare tid har Turkiet sett det europeiska Eurofighter-flygplanet som ett alternativ till nödvändig förnyelse, men det godkänner inte Tyskland, en av de europeiska producenterna.
En annan fråga som definitivt har spelat in är Turkiets relation till EU- och Nato-landet och grannen Grekland. Den har varit frostig, minst sagt, med tvister om gränser, öar, naturresurser, Cypern, migranter och med militära provokationer. Men det bilaterala förhållandet har drastiskt förändrats till det bättre efter grekiskt stöd efter den omfattande jordbävningen i Turkiet och Syrien och ett till synes hjärtligt möte mellan landets ledare. Nu tros detta inte längre försvåra en export av amerikanskt stridsflyg.
Efter det turkiska utrikesutskottet ja till Sveriges Natoansökan är nästa steg att den godkänns av parlamentet. Tidsplanen är oklar men om frågan prioriteras kan det ske kring årsskiftet, i bästa fall. Om parlamentet ratificerar ansökan ska den slutligen godkännas av president Recep Tayyip Erdogan.
Dessutom återstår ett ja i det ungerska parlamentet. Ledande företrädare för landet har sagt att Ungern inte ska bli sist med att godkänna Sverige, men det återstår att se. President Erdogan och premiärminister Orbán har sista ordet i den utdragna Nato-processen.
LÄS MER:Turkiskt utskott säger ja till Sverige i Nato
LÄS MER:Expert: Finns riskmoment trots turkiskt ja
LÄS MER:Nyhetsåret 2023 med Nyhetsshowen
