Arkivbild.
Arkivbild. Bild: Olof Ohlsson

När historien sätter tydliga spår

Själva födelsedagen för Göteborg 400 år är kanske över, men anekdoterna kring stadens historia fungerar bra som stämningshöjare – och visar att vingslagen från händelser under alla dessa år får effekter än idag.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Göteborg har firat 400 år! Vilket ingen verkar förstå eller bry sig om. Jag antar att det är som nationaldagen. Att vi ofta har svårt att uppskatta det vi har och var vi kommer ifrån. Ännu svårare att förstå vad vi ska fira.

Det här är ett uttjatat ämne när det handlar om Sveriges nationaldag, men lite nytt när det handlar om Göteborgs födelsedag. Jag har dessutom märkt en lite konstig stämning varje gång jag försökt lyfta 400-årsdagen i sociala sammanhang. Som att folk inte förstår om jag är ironisk. Det skrattas lite förläget, muttras om att man inte förstår hur man ska fira det. Med tårta? Nej, själva firandet är ju uppskjutet två år, brukar jag förklara varpå det genast blir muntert eftersom skadeglädje verkar vara den enda sanna glädjen för folk i allmänhet.

ANNONS

LÄS MER:Döm inte studenter med andra länders flaggor

Men när samtalet ändå är igång brukar jag flika in det jag lärt mig om stadens historia. Det var under ett samtal med stadsmuseets historiker, Håkan Strömberg, som jag fick lära mig allt och när jag återberättat det har jag märkt att anekdoterna fungerar som stämningshöjare! Ämnen som blir till motor i samtal och även insikt om vad 400 år innebär. Därför skriver jag nu också denna text. Själva födelsedagen är kanske över, men hela året (uppenbarligen två år till) ska vi ju fira. Så vad är det egentligen vi firar?

Det första anekdoten är om namnet “Gothenburg”. För nej, det är inte (som jag trott) en supertöntig engelsk stavningsvariant på Göteborg. Det är inte så att Göteborg är världens ängsligaste stad som skapat ett internationellt namn så våra stackars besökare ska slippa tungvricka sig genom svenska bokstäver.

LÄS MER:Göteborg är sämst på vaccin

LÄS MER:Cissi Wallins avbön har en historia

Det handlar istället om en pragmatisk lösning: När Göteborg stad skulle etableras var det bara några mil utanför en av Sveriges då största städer, Lödöse. Den låg för långt från havet och man insåg nyttan om man etablerade en stad vid kusten. När staden grundades ville man locka internationella handelsmän och därför skrevs Göteborgs stadsprivilegier på två språk: Svenska och tyska. Göteborg på tyska blev helt enkelt “Gothenburg”. Staden blev poppis och sedan dess har vi alltså använt det som ett slags internationellt namn. Otroligt va! Ok, vi tar en till.

ANNONS

Snart sa någon på SKF: “Skulle man inte kunna göra bilar av det här?”

Industrin är ju en central del av Göteborgs historia – men visste du att alla viktiga innovationer skapats som en internutveckling inuti industrierna? Det började med textilen. På 1800-talet sökte sig britterna hit, eftersom arbetskraften var billig. De tog med sig sina maskiner och Gamlestadens fabriker blev snart Sveriges textilhubb.

Men snart uppstod problem. Göteborg låg på lera och fabrikerna började luta, vilket gjorde att maskinernas drivaxlar ständigt skar sig. Ett geni vid namn Sven Wingquist kom på att man kunde använda kullager för att lösa problemet.

LÄS MER:Pandemin får mig att ifrågasätta verkligheten

Det blev revolutionerande, inte bara för textilfabriken utan för hela världen och snart sköt Gamlestadens fabriker till pengar för att skapa Svenska kullagerfabriken, SKF – som blev stormrika!

Snart sa någon på SKF: “Skulle man inte kunna göra bilar av det här?” “Jo”, svarade någon annan, och “du kan väl ta det här gamla varumärket vi har liggande. Det betyder “vi rullar” på latin, men det fungerar väl för bil också?”

Volvo var grundat.

Så födde tre generationers innovation Sveriges och Göteborgs största och viktigaste industrier.

Det är väl ändå en story? Och tycker du inte det så kanske du ändå lärt dig något nytt. Och om inget annat: Att vingslagen från händelser under 400 år får effekter än idag.

ANNONS

LÄS MER:Ingen minns en fegis

LÄS MER:FHM:s presskonferenser avslöjade svenskarnas feghet

ANNONS