Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Amfibieregementet övar i Göteborgs skärgård under en ny hotbild, i skarpt läge. Bild: Mia Höglund

Jan Höglund: Militär övar skarpt i spänt Europa

Säkerhetsläget har försämrats. Pandemin och kemiska stridsmedel ökar oron. Den komplexa hotbilden i en gråzon förstärks av krisen i Belarus. I höjd beredskap övar militär skarpt från Baltikum till Göteborg.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Nyligen försatte försvaret fartyg, flyg och soldater med pansarfordon i stridsberedskap. Orsaken var övningar i och kring Gotland. Insatschefen Jan Thörnqvist jämförde med kalla kriget.

Det är ett faktum att Sveriges närområde är instabilt i en världsordning som är i gungning, med konflikter och ny kapprustning. Pandemin påverkar även försvars- och säkerhetspolitiken och understryker behovet att stärka totalförsvaret.

Östersjön har stor strategisk betydelse och militär utsätts av andra sidan för provokationer och incidenter. I somras var amerikanska bombplan av typ B52 med i övningen Baltops 20 i södra Östersjön.

Nu finns amerikansk militär i Polen och i Baltikum, jämte styrkor från andra Nato-länder. Häromdagen övade ett amerikanskt artilleriregementet i Estland. Amerikanska soldater och stridsfordon finns i Litauen för att öva nära gränsen till Belarus. Landvägen från Belarus till Kaliningrad, den ryska enklaven och flott-, flyg- och robotbasen vid Östersjön, går via Litauen.

Ovisst inför möte mellan Lukasjenko och Putin

I Belarus är utvecklingen oviss efter valet. När vecka möts presidenterna Alexandr Lukasjenko och Vladimir Putin i Moskva. Det väntas innebära att ryssen stärker greppet om grannlandet. Ryska och belarusiska styrkor ska enligt medieuppgifter inom kort hålla en gemensam militärövning i landet.

Det kalla kriget har återvänt i en ny och mer svårgripbar form:

Då stod miljonarméer mot varandra i ett Europa delat av en järnridå, under ständigt hot av atombomber och en garanterat gemensam undergång. Men 1989 föll Berlinmuren. Snart splittrades Sovjetunionen och världen blev säkrare. Svenska politiker var inte ensamma att skrota sitt försvar, tala om en evig fred och rikta in militären mot fredsinsatser i utlandet, inte nationellt försvar.

Rysslands president Vladimir Putin för en utrikespolitik som grannar upplever som hotfull och har med sina insatser med militär förändrat hotbilden i Europa. Bild: Mikhail Klimentyev
Rysslands president Vladimir Putin för en utrikespolitik som grannar upplever som hotfull och har med sina insatser med militär förändrat hotbilden i Europa. Bild: Mikhail Klimentyev

Men det ändrades drastiskt med Vladimir Putin. Han lät 2008 invadera delar av Georgien, en konflikt som ännu är olöst och med fortsatt rysk närvaro. 2014 annekterade han Krim och underblåste upproret i östra Ukraina. Det är en annan frusen konflikt, på Putins villkor. Vapenvilan bryts nästan dagligen och hittills har över 13 000 människor dött. Nu är rysk militär också djupt inblandad i krigen i Syrien och Libyen.

LÄS MER: Analys: Nato fördömer – Putin under ökad press

Särskilt i de baltiska länderna finns en oro för den ökade ryska närvaron. Det har jag själv upplevt i Estland vid besök i Narva, på baser och samtal med försvarsministern. Det upprepas nu av andra baltiska ministrar och experter. Om Ryssland få bygga baser i Belarus skulle det vara mycket negativt för säkerheten i Östersjöområdet.

Under det förra kalla kriget var Sverige, i varje fall formellt, neutralt. Det är vi inte längre. Vi står nära Nato och anpassar oss, samtränar och har ett värdlandsavtal som gör att amerikanska förband kan komma hit och stödja oss i kris och krig. Vi är med i EU och har avgett en solidaritetsförklaring om att vi inte ska förhålla oss passiva om ett annat medlemsland angrips.

Försvaret stärks med historiska satsningar

Det svenska försvaret byggs nu upp igen med historiska satsningar. Det finns en samsyn om inriktningen, om ännu inte om hur många miljarder det får kosta. Försvarsbeslutet senare i år tros innebära att ett amfibieregemente återigen förläggs i Göteborg.

Skyddet av västkusten är väsentlig för att kunna ta emot militärt värdlandsstöd, och det är nålsögat för sjöfarten till Östersjön. Det är också pulsåldern för Sveriges försörjning. Sårbarheten i samhället för störningar och hot är stor. Att ett nervgift, kemiska vapen, används mot ryska regimkritiker är ännu en osynliga fara om de används av regimer eller terrorister.

LÄS MER: Akuta säkerhetshot formar EU:s framtid

Till de den komplexa gråzon som kännetecknar det nya kalla kriget hör cyberangrepp och dataintrång som kan lamslå samhällsfunktioner. Påverkansoperationer och propaganda kan förändra opinioner och underminera demokratiska val.

– Det klart att det känns att situationen har förändrats de senaste åren, sade Andreas Holmberg, chef för amfibiebataljonen i Göteborg och ansvarig för planeringen inför det nya regementet,

Det var i veckan, vid en stridsförevisning i Göteborgs skärgård, och det blåste kraftigt. Ljudet av kulsprutor, dova detonationer och en minsprängning, gav en allvarlig inramning till en konstant höjd svensk beredskap i ett skarpt läge.