Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Inrikesminister Mikael Damberg. Bild: Henrik Montgomery/TT
Inrikesminister Mikael Damberg. Bild: Henrik Montgomery/TT

Mikael Damberg: Största satsningen på civilt försvar

Sverige satsar miljarder på det civila försvaret, bland annat hälso- och sjukvården.
– Pandemin har blottat brister i vårt samhälle, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Försvarsbeslutet i december förra året innebär en höjning av anslagen till 2025 med 40 procent. Det är, enligt försvarsminister Peter Hultqvist, den största satsningen sedan 1950-talets början. Det innebär också att Sverige på allvar bygger upp ett totalförsvar för samhällets beredskap både för civila och militära kriser, och med civil medverkan.

När inrikesminister Mikael Damberg talade vid Folk och Försvars konferens i Sälen för exakt ett år sedan visste ingen vilken gigantisk kris världen stod inför i form av en pandemi.

– Människors liv är hotade och tusentals har dött i vårt land. Sjukvården och äldreomsorgen är fortsatt hårt belastad. Många riskerar att förlora sitt arbete. Samhället har behövt ställa om och vi har tvingats ändra våra beteenden och göra uppoffringar. Vår vardag har ställts in eller skjutits upp, säger Mikael Damberg.

– Samtidigt måste vi förbereda oss för nästa kris som kan drabba oss. I delar av vårt land varnar SMHI nu för de största snömängderna på tio år. Vi måste ha förmåga att hantera olika former av kriser parallellt och inte bara planera för den kris som senast uppstod.

LÄS MER: Säpochefen: ”Vi angrips hela tiden av främmande makt”

Satsar miljarder

Efter försvarsbeslutet görs den största satsningen på civil försvar i modern tid. 4,2 miljarder kronor tillförs under fem år.

– Vi har nu en finansierad totalförsvarsproposition som pekar ut inriktningen. Under den kommande perioden är det särskilt viktigt att arbeta för att stärka motståndskraften i den viktigaste samhällsfunktionerna, säger Mikael Damberg.

Oavsett om det rör fredstida kriser eller krig måste hälso- och sjukvården fungerar. Därför är detta också det sakområde inom det civila försvaret som tillförs mest pengar, enligt Mikael Damberg:

– Det innebär på sikt en stärkt förmåga att snabbt kunna öka antalet vårdplatser och en större lagerhållning av både läkemedel och sjukvårdsmateriel.

Energiförsörjningen måste också i alla lägen måste vara robust i vardagen, inte minst på sjukhusen. Det är kritiskt i vårt ökande beroende av säkra och stabila elektroniska kommunikationer. Det gäller även tryggare livsmedelsförsörjning och säkrare leveranser av dricksvatten. Transporter måste fungera om bristsituationer inte ska uppstå och stora delar av samhället snabbt stanna av. Finansiella tjänster, med till exempel pensionsutbetalningar, måste upprätthållas.

– Det är några områden där satsningar ska bidra till bättre beredskap och starkare motståndskraft. Det gäller och finansiering av det nationella cybersäkerhetscentret som inrättades i slutet av förra året. Det kommer att ge konkret effekt på Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera antagonistiska hot mot vårt land. Dessutom ska en ny myndighet för psykologiskt försvar inrättas 2022.

LÄS MER: Mustchefen: ”Hoten riktas mot alla delar av samhället”

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.