Tiden framstår som allt mer dyster just nu. Klimatförändringar som tycks gå i stå. Krig på flera platser och en allt mer polariserad värld. Att jobba mitt i det och behöva ta i frågorna dagligen kan bli rätt tufft ibland. Vissa gånger träffar det en väldigt personligt och andra gånger kan man bli rädd för sig själv när man inte berörs nämnvärt trots tuffa berättelser.
En ventil att hantera detta är att komma hem och träffa mina barn och få se dem tillsammans. Det var något som inte var säkert att jag någonsin skulle få. Min yngsta son föddes under dramatiska former och vägde bara 1,6 kilo när han kom ut tio veckor för tidigt. Han var för liten för att kunna äta själv och kunde knappt hålla sin egen kroppstemperatur. Att han skulle få leka med sin storasyster var plötsligt inte något som var en självklarhet.
En orolig tid följde där man hann ifrågasätta det mesta om vad man tycker är viktigt. Tiden gick långsamt men han kämpade på och visade att man kan hantera det mesta, även när det är som mörkast.
Det har varit en tuff tid men nu ett halvår senare har allt gått bra. De leker tillsammans, om än mest på storasysters villkor. Att få se detta, det är min ljusglimt.
Detta är Ljusglimten
I dagens nyhetsflöde är det lätt att bli överöst med krig och elände. Därför valde GP:s fotografer varsin bild som får dem att må bra, för att bidra med en ljusglimt i vardagen.
Vilken är din ljusglimt i vardagen? Skicka in din bild på din ljusglimt till bilddesken@gp.se och dela med dig.
