Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
GP:s språkexpert Lars-Gunnar Andersson om att samtal kring prepositioner kan vara upphov till språklig träta
GP:s språkexpert Lars-Gunnar Andersson om att samtal kring prepositioner kan vara upphov till språklig träta

Lars-Gunnar Andersson: Kring en preposition

Prepositionerna hör till språkets vanligaste ord, och deras grundbetydelse har oftast med plats och position att göra.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

I programmet Fem myror är fler än fyra elefanter övade och roade man sig med exempel som ”nyckeln ligger i/på/under/framför/bakom lådan”.

Det är bara det att de flesta i och inte används på det här enkla sättet. Frågan ”Vad är det på tv?” besvaras inte med att kolla om det står något ovanpå apparaten. Och när man säger ”Det ligger något i vad du säger”, så avser man inte något som ligger i – ja i vad då?

Kring eller om?

I 99 fall av 100 väljer vi svensktalande preposition på samma sätt och utan att fundera på det. Men ibland är vi oense. Den vanligaste prepositionsfrågan som når den här spalten har med stadsdelar att göra: på eller i Guldheden, på eller i Näset och så vidare. Tendensen är att i-användningen ökar ju mer stadsdelen växer och ju mer ordled som heden och näset försvinner ur medvetandet. Nog ordat om stadsdelarna.

I stället tänker jag resonera om (eller kring) prepositionen kring. Så här stod det i en notis: ”Utredningen kring att slå ihop företagen har avstannat.”

Här tycker jag att det borde stå om i stället för kring. Jag har granskat akademiska texter i flera decennier. Under de senaste 25 åren har jag hundratals gånger lagt märke till kring där jag vill ha om.

Petighet

Enligt min språkkänsla är en diskussion om något mer preciserad än en diskussion kring något. Trettio år yngre studenter har uppenbarligen en annan språkkänsla. Jag kan inte hitta något logiskt eller grammatiskt argument för att jag har rätt och studenterna fel. Jag kan bara hänvisa till hur det brukar se ut i äldre akademiska texter.

Skälet till min petighet är åsikten att akademisk texter inte ska gå i täten för språkförändringen utan hitta en lämplig avvägning mellan äldre och yngre mönster. Vi kan naturligtvis ha olika uppfattning om vad som är en lämplig avvägning.

Alla som skriver funderar ibland över lämpligt prepositionsval. Jag skrev nyss ”granskat uppsatser i flera decennier”. Jag kunde ha skrivit ”under flera decennier”.

Dialekt och ålder

Ett annat fall där min språkkänsla varierar gäller var jag var anställd. Hade jag en tjänst ”på Göteborgs universitet” eller ”vid Göteborgs universitet”? Det brukar nog bli det sistnämnda alternativet, men det handlar inte om rätt och fel.

Och när man skriver om gångna tiders fiskare, ska man skriva om ”deras kamp med havet” eller ”mot havet”? Det finns en nyansskillnad, eller?

Vi väljer prepositioner på olika sätt beroende på dialekt, ålder och språkets ständiga förändring. Det är inte så att endast ett val är rätt.

Men att fundera på, över eller kring prepositionsval skärper den språkliga medvetenheten.