På måndagen meddelade Vita huset att USA:s president personligen skulle kontakta Israels premiärminister.
På måndagen meddelade Vita huset att USA:s president personligen skulle kontakta Israels premiärminister. Bild: Evan Vucci

Joe Biden engagerar sig i konflikten i Mellanöstern

Joe Biden har tvekat att engagera sig i den uppblossade Mellanösternkonflikten. Och skälet är en enda person – Benjamin Netanyahu. Misstämningen är stor mellan de båda sedan länge.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Men till sist meddelade Vita huset att Biden sent på måndagskvällen svensk tid personligen skulle kontakta den israeliske premiärministern.

Det råder ingen tvekan om att USA är och förblir Israels främsta allierade. Utan amerikanskt militärt, ekonomiskt och politiskt stöd skulle situationen se helt annorlunda ut. USA har dessutom ett starkt engagemang för det judiska folket och mot antisemitism.

Just av det skälet har rösterna blivit allt starkare för att USA:s president Joe Biden på något sätt skall ingripa för att få parterna att proklamera eld upphör och istället närma sig förhandlingsbordet.

Men det har hänt mycket sedan den de optimistiska dagarna i september 1993 då Osloavtalet om en framtida tvåstatslösning undertecknades i Vita husets rosenträdgård av den palestinske ledaren Yasser Arafat och den israeliske premiärministern Yitzhak Rabin. President Bill Clinton omfamnade de båda när de för första gången skakade hand.

ANNONS

Vi som då var på plats i Israel, Gaza och på Västbanken såg glädjen i Jerusalems muromgärdade gamla stad där barn sprang med palestinska flaggor och när taggtrådshinder rullades bort på huvudgatan i Ramallah på Västbanken och restauranger öppnade för att fira freden. Men vi såg också några svarta vägrarfanor som hissades i Gaza av militanta som inte ville acceptera avtalet.

Det var ändå framtidsoptimismen som dominerade, glädjen över att den långa konflikten var på väg mot en lösning.

Men när jag efter ytterligare resor till området återkom 1995 var det för Rabins begravning. Han hade skjutits ihjäl vid ett fredsmöte av en israelisk aktivist som motsatte sig tvåstatslösningen. Det var inte bara ett mord som ändade premiärministerns liv, det var samtidigt skott som tog död på fredsprocessen.

Bill Clinton tillhörde de sörjande som grät öppet och som förstod att det som påbörjats i Oslo och Washington skulle vara svårt, för att inte säga omöjligt ,att fullfölja. Och han identifierade snabbt den person som han såg som en försvårande kraft – Benjamin Netanyahu som ett halvår senare vann valet. Sedan 1996 har Netanyahu på olika poster varit med och styrt Israel, nu är han premiärminister.

När Clinton avgick efter två mandatperioder 2001 sade han att hans största framgång var fredsavtalet och att hans största motgång var att det inte kunde genomföra efter Netanyahus maktövertagande.

ANNONS

George W Bush fick fokus på annat under sina presidentår – terrordåden den 11 september, kriget i Afghanistan och invasionen i Irak. Men Barack Obama såg en möjlighet att återvända till diplomatin som Bill Clinton påbörjat. Han utsåg Hillary Clinton till sin utrikesminister och Joe Biden till sin vicepresident. Biden satte som mål att återuppta fredsprocessen.

2010 reste Biden till Israel och träffade Benjamin Netanyahu. Biden försäkrade Israel fortsatt uppställning. Men Biden åkte även till Västbanken och mötte palestinska ledare. Och han förde med sig budskapet från Barack Obama att USA motsatte sig alla försök från Israel att slå ut Irans kärnprogram.

Bidens flygplan hade just lyft från Israel när Netanyahu i tuffa ordalag gav sig på den amerikanske vicepresidenten inför inhemska medier. Det föranledde utrikesminister Hilllary Clinton att – medan Biden ännu befann sig i luften – ringa upp den israeliske premiärministern och i frän ton fördöma hans utfall. Det var tydligt att både Obama och Bill Clinton stod bakom Hillarys samtal.

När USA fanns med i det internationella kärnavtalet med Iran tilltog kylan.

Donald Trump omfamnade under sin presidenttid Netanyahu, beslutade att USA skulle dra sig ur kärnavtalet med Iran och att flytta USA:s ambassad från Tel Aviv till omtvistade Jerusalem. Trumps svärson Jared Kushner utnämndes till fredsarkitekt men lade fram en plan som var dödsdömd samtidigt som den presenterades.

ANNONS

Med Joe Biden nu åter i storpolitiken som president – överraskande för många och inte minst för Netanyahu – är det med det gamla i bagaget. Biden vet vem han har att göra med. USA är tillbaka i samtalen med Iran om kärnavtalet, nu med den ärrade veteranen i utrikessammang John Kerry som förhandlare. Utrikesminister Anthony Blinken spelar också en avgörande roll, han var tidigare nationell säkerhetsrådgivare till Joe Biden under vicepresidenttiden och kunnig i Israel/Palestinakonflikten.

Bidenadministrationen har omfattande internationell erfarenhet och är medveten om att USA inte längre kunde hålla sig utanför. Benjamin Netanyahu är, enligt amerikansk uppfattning, visserligen ett hinder och inte lösningen på en ny fredsprocess. Men med den dramatiska upptrappning som nu sker hade Biden inget annat val än att personligen kontakta Netanyahu.

ANNONS