Vicepresidenten är, liksom presidenten, folkvald. Det betyder att han eller hon sitter säkert under mandatperioden. Först inför omvalet kan presidenten välja att byta ut sin parhäst.
En vicepresident har i modern tid tvingats bort. Det var Richard Nixons vicepresident Spiro Agnew som avgick efter ekonomiska oegentligheter en tid innan också Nixon lämnade som en följd av Watergateskandalen.
Agnew efterträddes av Gerald Ford som sedan efterträdde Nixon som president. Ford valdes aldrig till någon av posterna och förlorade sedan presidentvalet 1976. Han tillhör både som vicepresident och president de närmast bortglömda.
Oklara uppgifter för vicepresidenten
Vicepresidentens uppgifter är oklara och både presidenten och hans ministrar har möjlighet att kringskära dennes manöverutrymme. Att rent fysiskt finnas nära presidenten med arbetsplatsen i den stora kontorsbyggnaden Old Executive Building, granne med Vita huset, betyder inte att det nödvändigtvis finns en gemenskap mellan USA:s högsta ledare.
Valet av vice är viktigt under valkampanjen. Här ska parhästen komplettera på en rad sätt. Ålder, förankring i den egna delstaten och politiskt. Vicepresidentkandidaten ska attrahera väljare som presidentkandidaten har svårare att mobilisera.
Men fler vicepresidenter har blivit fotnötter i historien än de som blivit ihågkomna.
När Joe Biden nu valt Kamala Harris kommer också kön och ras in i bilden. Biden är visserligen stark både bland kvinnliga och svarta väljare, men demonstrerar tydligt med utnämningen att både kvinnofrågor och Black Lives Matter-rörelsen är väsentliga inslag i hans valrörelse.
Men fler vicepresidenter har blivit fotnötter i historien än de som blivit ihågkomna. Till dem som lyckats mejsla ut en profil finns Richard Nixon som var vicepresident under president Dwight D Eisenhower på 1950-talet. Lyndon Johnson var ett taktiskt val som vice av John F Kennedy, Johnson var från Texas och skulle säkra sin för valutgången viktiga hemstat. Mordet på Kennedy ledde till att Johnson blev president.
Walter Mondale var Jimmy Carters vicepresident och ställde upp i presidentvalet 1984 med den första kvinnliga vicepresidentkandidaten Geraldine Ferraro vid sin sida. Han förlorade valet.
Ronald Reagans vice, George HW Bush, sågs som ett svagt kort och marginaliserades i stort sett helt under Reagans åtta presidentår. Men 1988 ställde Bush själv upp som presidentkandidat och vann. Hans vice Dan Quyale minns bäst för att han lanserades som en ungdomskandidat och för att han inför tv-kamerorna vid ett skolbesök stavade fel till potatis.
Bill Clinton gick på tvärs mot dåtidens konventionella visdom att välja någon som kompletterade honom. Han tog Al Gore som sin vice. Samma ålder, samma politiska inriktning och från samma del av USA. Al Gore ställde sedan upp som presidentkandidat, men förlorade i det kaotiska valet 2000.
Bush fick ta ansvar, men marginaliserades i praktiken.
George W Bush valde Dick Cheney som blev en stat i staten och som i praktiken styrde utrikespolitiken och som var mannen bakom USA:s invasion av Irak. Bush fick ta ansvar, men marginaliserades i praktiken.
Barack Obamas val blev Joe Biden, en veteran med trettiotre års erfarenhet i senaten. Det var den erfarenheten som Obama sökte för att få hjälp att genomföra sina förslag, som Obamacare. De kom under åtta år att stå varandra nära.
Obama backar nu kraftfullt upp både Biden och Kamala Harris som bryter samma mark som den första svarta kvinnliga vicepresidentkandidaten som han själv gjorde som den förste svarte presidenten.
Att göra avtryck som vicepresident är inte lätt. Donald Trumps vice Mike Pence är ett bra exempel. Pence prisar presidenten i alla tonarter och har uppgiften att leda coronateamet i Vita huset. Det har inte hittills givit några pluspoäng.
Men viktigast ändå – vicepresidenten är ett hjärtslag från presidentposten. I år kommer Kamala Harris att vägas och mätas med den insikten.
Men om Biden vinner presidentvalet har Kamala Harris möjligheter att mejsla ut en roll som få före henne klarat av. Hon bryter med det gamla traditionella mönstret och det finns en nyfikenhet på henne både i USA och internationellt. Hon kan avlasta Joe Biden som av åldersskäl behöver en yngre vice som kan ta över en hel del av arbetsbördan med resor, förhandlingar med kongressen och andra tyngande uppgifter.
Men viktigast ändå – vicepresidenten är ett hjärtslag från presidentposten. I år kommer Kamala Harris att vägas och mätas med den insikten.
