När Berlinmuren föll och kalla kriget slutade avvecklade Sverige en försvarsorganisation som kunde mobilisera 600 000 i armén och ännu fler totalt. Kvar bland nedlagda regementen och tömda beredskapslager fanns en kärna på färre än 10 000 soldater, allt mer inriktade på internationella insatser.
LÄS MER:Göteborg får nytt regemente med start nästa år
Nu byggs mycket av det nationella försvar som skrotades upp igen för att möta den nya hotbilden från Ryssland. Det är bakgrunden till uppgörelsen mellan regeringen och samarbetspartierna C och L om totalförsvaret. Enligt Peter Hultqvist innebär det ett lyft av försvarsförmågan som saknar motsvarighet sedan 1950-talet.
– Vi tillför 27 miljarder kronor mellan 2021 och 2025. Det är en nivåhöjning som motsvarar över 40 procent av försvarsbudgeten, säger försvarsministern.
– Det är ett oerhört stort belopp som kommer att påverka armé, flyg, marin, underhåll och logistik. Vi kommer märkbart och tydligt att höja den militära förmågan fram till 2025. Det är en signal till svenska folket och vårt närområde om att vi tar den säkerhetspolitiska situationen på stort allvar.
Samtidigt har vi en ökad rysk militär aktivitet i Östersjön, i Nordatlanten och de arktiska områdena.
Inte bara militära strategiska behov har vägts in vid beslutet att återetablera en rad regementen från Arvidsjaur i norr till Kristinehamn i söder, utan även regionalpolitiska aspekter.
– Det finns ofta också en regionalpolitisk dimension genom att olika orter är intresserade av att få etableringar som påverkar sysselsättning och de lokalekonomiska förhållandena på ett positivt sätt. Därför är det naturligt, säger Peter Hultqvist.
LÄS MER:Militärövning i Göteborgs skärgård
LÄS MER:Militär övar skarpt i spänt Europa
Permanent ökad militär närvaro i Göteborg
Göteborg får återigen ett amfibieregemente. Det ger en permanent militär närvaro på Västkusten. Det är viktigt av operativa skäl, enligt försvarsministern:
– Hamnens betydelse är oerhört stor inte bara för Sverige utan även Norden som helhet. Samtidigt har vi ett värdlandsavtal om stöd från Nato. Där har Göteborg också en stor roll. Med tanke på det säkerhetspolitiska läget och hamnens strategiska betydelse är det naturligt att vi förlägger ett nytt amfibieregemente i Göteborg.
LÄS MER:Marinchefen: Västkusten behöver förstärkningar
Efter den ryska aggressionen mot Georgien 2008 och Ukraina 2014 och den pågående konflikten efter presidentvalet i Belarus har den säkerhetspolitiska situationen försämrats, enligt Peter Hultqvist.
– Samtidigt har vi en ökad rysk militär aktivitet i Östersjön, i Nordatlanten och de arktiska områdena. Det är en väldigt uppenbar negativ förändring över tid, säger han.
Det är rätt så tydligt att de har haft en bättre beredskap.
Pandemin har visat att Sveriges totalförsvar behöver beredskapslager.
– Det har länge talats om pandemier i olika beredskapssammanhang och att vi måste vara förberedda. När vi väl stod inför krisen var vi inte det och det har fattats utrustning för skydd och annat. Det måste vi ta till oss, och redan har det på lokal och regional nivå skett en hel del förbättringar.
Till skillnad från Sverige var Finland, som har behållit sin stora värnpliktsarmé och sina beredskapslager, väl förberett. Finland är vår närmaste samarbetspartner militärt och vi har en del att lära från dem, menar Peter Hultqvist.
– De har haft en mycket mer långtgående krisberedskap. Det är rätt så tydligt att de har haft en bättre beredskap.
Regeringens försvarsproposition kommer på torsdag. Ett riksdagsbeslut väntas i december.
LÄS MER:Västsverige i riskzonen vid Östersjökonflikt – här är de ryska hoten
